Framtiden?

Ungefär så snurrigt är det i mitt huvud just nu.
Det handlar om Min Framtid.

Varför får jag identitetskris just nu?? Kunde jag inte fått det i höstas istället?
Tills för en vecka sen (typ) var jag tvärsäker på att jag skulle söka DEN utbildningen på det fina universitetet om jag inte kom på nåt bättre.
Eventuellt skulle jag söka DEN folkhögskolan också, för säkerhets skull.
Sen hände flera saker:

1. I helgen slog det mig som en självklarhet att jag aldrig mer kommer att bo i Åtvid (jag har sagt det förut, men jag menar det verkligen nu. Mitt barndomshem är ombyggt till en konferensanläggning och alla jag trivs med har redan flytt därifrån mer eller mindre. Och dessutom krymper all min självkänsla och eventuella självsäkerhet med 110 % så fort jag kommer innanför 50-skyltarna. Nej, dit ska jag inte).

2. Sen slog det mig att självklart ska jag bli DET yrket, det vore ju faktiskt perfekt för mig, fast jag alltid har gjort stor affär av att om det är något jag INTE ska bli, så är det just DET. Men det vore ju faktiskt rätt bra, arbeta med folk och organisera, sånt som jag tycker om. Dessutom har jag en tendens att isolera mig på min fritid så det är nog bra att träffa folk i arbetet iaf.

3. Men om vi nu ska lägga korten på bordet så finns det ju inget ställe jag trivs bättre på än på en pianopall. Så är det faktiskt. Om det finns ett piano och en pianopall i ett rum, så dras jag alltid dit. Där känner jag mig trygg. När vi har barnkörerna på tisdagarna, så fort det är paus mellan körerna så dras jag till det där elpianot som en magnet. Sen sitter jag där och klinkar på det som kören just sjungit. Så..??? VAD???

4. "Alla" lärare har "alltid" sagt att Anna hon ska bli journalist/författare hon.. mm visst.
Kan jag väl bli då. Typ.
Suck.

5. Skulle vara kul att måla också.
Ett år på folkhögskola per intresse, tänk om man hade råd med det. Jag har inte råd med nånting.

Jag vet varken ut eller in. Jag vet att jag kan ligga här och slöa i nästan fyra timmar till, så det är vad jag tänker göra. Har kollat massa folkhögskolor hela morgonen.
Jag vill gärna bli kvar häruppe i Jämtland, men det är snålt med passande utbildningar, om jag nu vet vad som passar... vilket jag inte gör. Ja som sagt, snurrigare människa än mig får man leta efter just nu.

Mors!