så ock på jorden

Tittar på "såsom i himmelen" på ettan och som vanligt sitter jag och kokar av irritation över att kyrka och präster skildras som om det fortfarande vore 1800-talet. Likadant i Änglagård och massa andra filmer. Så fort det ska vara en präst och kyrka med kan de inte prata om nåt annat än Gud och citerar bibeln och går omkring och ser allvarliga ut.
Här i Såsom i himmelen stövlar prästen in det första han gör och pådyvlar Micke Nyqvist en bibel "i kristi namn".

Hade jag mött några såna här präster hade jag dragit örona åt mig för länge sen, och jag hade definitivt inte sökt volontäråret.

Morr!!!

För övrigt så tycker jag inte Såsom i himmelen är en särskilt bra film, Helen Sjöholm är bra men annars så... Den duger la en lördagskväll när man ligger hemma i feber och äter glass och potatismos :)

feber

Ja, det är faktiskt värt att notera att jag har feber, för det har jag inte haft ordentligt på flera år. Har nästan glömt hur det känns.
Men nu minns jag. Illamående, yrsel och frossa så fort man stiger ur sängen, vilket man ibland måste göra när blåsan trycker på.

Ja det var väl inte helt oväntat att jag skulle åka på nån slags sjukdom när somliga bokstavligen andas i ansiktet på en. Imorse kände jag bara så tusan att jag jobbar idag, så tusan att jag ens går utanför dörrn idag. Så jag skickade iväg ett sms var till Pavarotti och libanessan, berörda parter, sen stängde jag av både mobilen och hemtelefonen. Är jag sjuk så är jag sjuk, basta!
Var halvt beredd på att libanessan skulle komma hit och banka på dörren när hon inte kunde få tag på mig, men så skedde inte.

Istället har jag haft en lugn dag, sovit mer eller mindre fram till klockan tretton, pillat i mig nåt knäckebröd, glass, ipren och whiskyte. Det sistnämnda är mycket bra mot feberfrossa, så just nu känner jag mig nästan mänsklig.
Har varit en oerhört fin dag ute med sol och typ femton minusgrader.

Ikväll är det På Spåret :) tjoho

Speeeeeed

För närvarande gäller följande regel i mitt hushålle: Dit jag går, går datorn. Vi följer varann i vått och torrt. Ska jag laga mat i köket släpar jag med datorn och ställer på köksbordet så att jag kan se på film samtidigt eller slöprata på msn. Sen bär jag tillbaka den, med adapter och trådlöst bredband och allt, till sängen igen.
Vi är oskiljaktiga :)

Onsdag idag. Hade kollegium imorse, med ovanligt få deltagare. Tre har fått influensa hittills, libanessan och Skalle-Per satt och snorade och hade feber vid bordet och resten av oss turades om att hälla i oss echinacea och springa och tvätta händerna med jämna mellanrum. The Boss, Pavarotti och Barbamamma var i Härnösand och valde biskop och missade allt det roliga.

Var på kör ikväll :) Skitkul! Hängde inte med så mycket i altstämman men de andra är verkligen duktiga så jag lär mig nog. Och det var väldigt häftigt att bara sitta mitt i detta hav av stämsång.

Jag avskyr när mina kvällar blir så här uppstyckade, för jag äter helt fel, lite här och lite där och magen mår inte bra av att äta på oregelbundna tider! MORR!
Nu har jag iaf gjort iordning lunch till imorgon, riktig mat, så behöver jag inte oroa mig för det.
Imorgon bitti ska jag ha handledarsamtal, yeah :)

Och jag ska till Sundsvall om tre helger också. Blev bestämt lite hastigt och lustigt och Pavarotti vet inte ens om det.... hmm.

klart slut.

Konfirmation!

Idag var dagen D för våra konfirmander. Vit kåpa, ros fastsatt med knappnål, barsk fotograf, snöyra, släktingar och redovisningar att oroa sig för.

Efter fotografering och genrep på morgonen samlades vi i Sockenstugan som ligger typ 50 meter från kyrkan, drack festis och ställde upp oss på led. När kyrkklockorna så började dåna travade vi i decimeterdjup nysnö och sju minusgrader och blåst upp till kyrkan, det kändes redigt högtidligt, förmodligen det mest högtidliga jag får vara med om det här året.
Fullt med folk i kyrkan, redovisningar och nattvard, många som ville ta nattvard, kul. Svante (ja, nu skriver jag med namn) pratade klokt som präster brukar göra och vi höll tal, vi tre, det gick bra. Överhuvudtaget var det en sådär småtrevlig tillställning, folk småskrattade på lämpliga ställen osv. Till tonerna av Jämtlandssången tågade vi sedan ut och stod ute på kyrkbacken och frös medan alla ville ta kort.
Sen åkte jag, Svante, Agneta och Rebecka som var den enda kvarvarande ungaledaren, till Stocketitt för lunch och "debriefing" som det så fint heter.
Och det var skönt, skulle känts så oerhört trist att komma hem till min ensamma lägenhet och börja fixa ihop nån lunch.
Nu fick man istället höra Historien om när Svante fick en Rolex-klocka :)

Jag kommer sakna mina onsdagar.

Rensa i röran

Tänk att det kan faktiskt kännas riktigt skönt när man har röjt upp i sin stökiga lägenhet. Dammråttorna hann bygga upp hela arméer i vrårna, rena och skitiga kläder låg huller om buller och silverfisken sprang lös på elementet i badrummet.
Jag har inte dammsugit sen första advent, men imorse kände jag att nu... nu får det förbanne mig vara nog med att vada genom kläder och papper på väg ut i köket, nu skulle här städas!!!

Så då gjorde jag det i en timme, åt sen frukost. Klockan var typ halv elva och jag började så smått fundera på när jag skulle åka in till Staden och shoppa. Eftersom Östersund har en något mer avslappnad/gammalmodig inställning till helgshopping så stänger de flesta affärer redan vid två på lördagar och öppnar inte förrän på måndagen igen.
Hursomhelst.
Tjugo i elva åkte jag bussen in. VINTERKÄNGOR var målet. Besökte först den oftast mycket dugliga affären Price off, men icke. Sedan Stadium, NEJ blä. Av en slump hamnade jag sen på Intersport och där var dem ju! Kärlek vid första ögonkastet. De flesta tjejer/kvinnor som älskar skor brukar bli lyriska över högklackade grejer från Gucci och Dior och allt vad det heter.. Men jag, .... ge mig ett par rejäla elefantklumpar till kängor som man kan gå genom eld och vatten i och jag blir kär. Mmmm, helsvarta Gore-tex med randiga skosnören... skitsnygga. Sen kostade dem rätt mycket också, håhåjaja... men jag är SÅ nöjd.
Och jag ska slänga ut min gamla sekelskifteskängor ögonaböj!

********************

Jag har ont i nacken, begriper inte varför.

Ikväll blir det seniorer en sväng, imorgon konfirmation. Pavarotti ska hämta upp mig 07.53... tydligen så tar det sju minuter att köra upp till kyrkan...

Mors!

nu blev det snurrigt

Idag råkade jag ut för lagen om alltings jävlighet, fast på ett positivt sätt! Lyxproblem alltså.

Min volontärkompis Lina i Malmberget och jag pratade lite löst om att jag skulle åka upp och hälsa på henne däruppe på sportlovet, men hon visste inte säkert när hon skulle vara hemma så vi bestämde inget... veckorna gick och bla bla bla....

Sen vaknade jag imorse och slogs av den briljanta insikten om att det vore faktiskt skitkul att hälsa på Erika i Karlstad på sportlovet! Det är tamejfan på tiden att man åker dit och kollar hur hon har det :) Så då hade Erika och jag en livlig diskussion om det på msn imorse och jag ringde tillochmed länstrafiken i Jämtland och frågade om tidtabeller...
...Så, när jag kommer hem idag har Lina skickat ett mejl om sportlovet, och jag vill verkligen åka dit upp också!! Och rent praktiskt skulle det funka, för då är jag i Malmberget i början av veckan och tar mig sedan ner mot Karlstad..

MEN jag är inte gjord av pengar, kära vänner... Så just nu är jag lite brydd.
Och sen vet jag inte om jag orkar åka kors och tvärs över landet sådär... Buss elva timmar till Gällivare sen har jag inte kollat hur man tar sig ner...

Jajja, det där måste jag väl bestämma.
VARFÖR SKA DET JÄMT KÖRA IHOP SIG FÖR????!!! jag tror jag blir galen!

'''''''''''''''''''''''''''''''''

Och sen är jag så JÄVLA trött också. Jobbade 9-18 i tisdags, 8-21 i onsdags, 9-21 igår, 11-17 idag... det bara KRYPER i kroppen av trötthet och ren utmattning.

Imorgon måste jag in till Östersund och leta efter vinterkängor.

*******************************

I övrigt har det varit en underbar vecka, jag trivs riktigt bra med jobbet och livet, peppar peppar. Och så har jag ju en ny handledare också, han är bra :)

Ikväll ska jag se På Spåret och äta glass :)

en tisdagkväll i januari

sitter här och proppar i mig Smarties som jag egentligen inte tål, men var så fruktansvärt sugen på godis.
Slötittar på Rakt på med K-G Bergström, gissa vad det handlar om? En kille som heter Obama och ska frälsa hela världen. Jag tycker han verkar rätt frän, men främsta anledningen till att jag tittar på det här programmet är att Jan Eliasson ska vara med och han är typ den klokaste människa jag vet. Han och Tage Danielsson och några till. Min nye handledare räknas också till den kategorin.

Nu tog Smartiesen slut.
Mitt enda syskon, storebror, fyller år idag. Har ingen aning om hur han firar eller i vilken stad han befinner sig för närvarande.

Idag har mitt arbete bestått i att promenera med promenadgruppen, dvs prata med gammtanterna, och tro det eller ej, men genast hittar jag en östgöte i tantgänget. Hon är född i Malmslätt och nu har hon barnbarn som bor i Falerum av alla ställen! Världen är inte så stor.
Sen var jag hein och åt lunch, kyckling och potatismos, det är riktig mat det.
Sen körer hela eftermiddan och jag känner att jag är verkligen trött på folk just nu! jag har så fruktansvärt lite tålamod med gapiga hormonstinna människor i 13-14årsålden just nu, jag står ut med dem i typ fem minuter sen känner jag bara ..gaaaah! *mörda*

....så det blir säkert FIIIIINT imorgon när vi ska ha genrep med konfirmanderna... *hmm..

Och sen när jag skulle ta bussen hem i snöyran så råkade jag naturligtvis ut för en jävla tjurgubbe till busschaufför och jag skulle ladda på kortet också, så jag var tvungen att prata med karln.
"Jag ska ladda på det här kortet med 50 resor" sa jag .
"Va?"
"Jag ska ladda på det här kortet med 50 resor, alltså 600 kr"
"VA? du får tala tydligare, jag hör inte vad du mumlar om"
kort paus under vilken ånga frustar ut ur mina näsborrar, blodet börjar koka och jag blänger ondskefullt på gubbaset.
"Jag ska LADDA PÅ det härt KORTET för 50 resor, det blir väl 600 kr?" säger jag och slänger fram sex hundralappar som jag fått från Kamrern tidigare idag.
Mummel, mummel, han laddar på och jag viftar med kortet framför kortläsaren.
"Ja, och så en gång till då, om du hade tänkt åka med"
Nej, jag tänkte stå kvar här, din jävla slapptorsk, säger jag inte. Rycker till mig kvittot och går och sätter mig, och fantiserar hela vägen hem om olika tortyrmetoder.

******
PS: Tina, jag spelade följande låtar i helgen:
Jag är hos dig igen
Elegi
Dunkla rum

Konfahelg

Herreminje, TRE kommentarer på förra inlägget, jag höll ju på att få hjärtsnörp!!!

T-R-E kommentarer! Ja nu har jag väl uppnått största möjliga framgång här i livet, nu kan jag dö lycklig... jag kan iaf fortsätta blogga :)

Jag har just upplevt en helg som jag tror kommer rankas ganska högt när jag summerar mitt volontärår. Avslutande lägerhelg med våra älskade (oftast) konfirmander, alla har lärt känna varann och visst babblar de VÄLDIGT mycket ibland men vi har också ganska kul. Och så har vi i ledarstaben väldigt kul tillsammans också.
Jag kommer verkligen sakna de här onsdagarna med Pavarotti och penntrollet, vi pratar så bra med varann och börjar liksom verkligen... bli sammansvetsade som ledare eller vad man ska säga. Du gör det och du gör det, och sen är det inget tjafs. Tycher je :)

Det är rätt roligt när Pavarotti börjar bräka över på urjamska, om han kommer i sällskap med nån annan urjämte, som i helgen tillexempel. Och JAG förstår ändå vad de pratar om, haha :) Så vi var på Köja då, åt varmsaft å storbulle, sen for vi å bytte kläan på Edsåsgårn. Och vi åt bata till frukost.

Igår kväll när jag kom hem ringde jag till mor min eftersom vi inte pratat sen jag for opp. Je va så trött då så je bara babbla på om hittan och dittan och je vet inte vilken dialekt jag pratade. När jag börja på å prata om fjälle så gled jag över i nå annan dialekt.

Idag ska jag i vart fall vara ledig. Ikväll ska je till laserhallen. Nu ska je häng tvätten.

du har rock'n'roll i dina bröst

håller på och lyssnar igenom min Winnerbäck-samling efter nån lämplig låt att spela för konfirmanderna i helgen. Just nu har jag bara sorterat ut "Dunkla rum" och kanske "Kom ihåg mig"... TIPS??

Om nån har nån bra, tänkvärd text som man kan läsa först också, så vore jag oändligt tacksam.

'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

Jobb jobb jobb. Men det är skönt, för så fort jag är hemma i lägenheten börjar jag bara tänka för mycket.

Jag har nu bytt handledare då, och det är bra. Men VEM det blir är fortfarande inte klart och det ska tydligen jag själv bestämma nästan i alla fall, och i vanliga fall tycker jag om att bestämma sånt, men just nu är jag villrådig.
Å ena sidan har vi S som är helt underbar på alla sätt och vis, det enda skälet till att jag eventuellt inte skulle vilja ha honom som handledare är att han är präst och kanske ganska "inställd" på prästarbetet och hur man handleder en prästkandidat.. eller nåt. Och jag är inte prästkandidat.
Å andra sidan har vi A som också är väldigt bra, och då skulle jag nog få mycket eget ansvar och så.... hmmmmmmmmmmmmmmmmmm...

Ich weisss nicht!!

Nu har jag ätit alldeles för mycket choklad, som vanligt.
Ikväll konfirmander i Sockenstugan, imorgon BARN BARN BARN och sen ut på galej, Östersundsrevyn osv... och sen BARN BARN BARN och iväg på läger med konfirmanderna...

tjolahopp.

butter

Det är inte lätt att vara volontär ska jag säga. Varken för volontären eller för arbetsplatsen. För å ena sidan ska man vara FRAMÅT och hugga i och ta eget ansvar och få eget ansvar också för den delen... Å andra sidan ska volontären endast vara en extra resurs i arbetet och får icke göras oumbärlig, därmed inte heller få FÖR MYCKET ansvar...

Ja, det är inte så lätt. Och sen om det inte funkar helt ordentligt med personkemi och sånt... tjohej.

Nu är jag hemkommen från Sigtuna, som vanligt har det varit helt underbart att umgås med de här goa personerna och det är fruktansvärt sorgligt att vi inte får tillbringa mer tid med varandra tycker jag :( Jag skulle vilja ha er omkring mig hela dagarna, känns som jag skulle fungera bättre då.
Jag åkte taxi hem från tågstationen igår ;) Lyx. Jag var så oerhört trött och så var tåget försenat en halvtimme och jag visste som vanligt inte från vilken hållplats bussen skulle gå och i vilket fall skulle jag behöva vänta därnere i trekvart och det kände jag verkligen inte för.
Så, jag pungade ut med 110 kr och kom hem kl tio igår kväll. Skönt.

Men det var verkligen INTE kul att komma hem till lägenheten igår.
E-N-S-A-M.

Suck.

Idag har jag ett mål: Storhandla.

Ajöss

söndagen den 4 januari 2009

Igår föll en decimeter snö och hoppsan det är visst hela tolv minusgrader ute. Vinter, ropar de stackars fastlåsta östgötarna som aldrig varit i Jämtland... ;) Jag har haft vinter i två månader, jag kommer ha det i typ fyra månader till, jag tyckte det var VÄLDIGT SKÖNT att komma hem till det aprilvädret som rådde när jag först kom hem. Ingen snö och nollgradigt och sol.

Idag är första dagen som jag kan slappna av, faktiskt. Jag var så himla speedad när jag kom hem, men nu äntligen så... har legat i soffan och glott på video i fyra timmar, skönt att veta att jag faktiskt kan slappna av så länge.
Nu har jag flängt tillräckligt det här lovet, nu vill jag bara ta det lugnt, hjärnan går väl inte att förhindra att den börjar ställa in sig på volontärlivet, men kroppen ska iaf bara få slöa idag.
Imorgon ska jag gå och klippa mig.

På nyårsafton var vi upp hos pappa, skålade i champagne, lyssnade på Jan Malmsjö och gick och la oss. Den andre åkte vi därifrån, jag stannade till hos Tina i Norrköping och umgicks ett dygn med henne och pojkvännen och katten. Mycket trevligt, vi åkte till Ingelsta och bunkrade tacos, choklad och vin som vi avnjöt under kvällen. Tina har ICA-kort, den vuxna människan. :P Sen vill jag erkänna att jag tycker fortfarande det är väldigt kul, och då menar jag barnsligt kul, att handla på systemet. Liksom, "haha, kolla mig jag kan handla på systemet" ...typ :P Och nu när jag för en gångs skull inte hade vinexpertisen med mig (mor och bror) så märkte jag att jag faktiskt SJÄLV kunde slänga mig med.. ja, vinfraser liksom. Jag kände mig som en connaiseuse eller hur det nu kan stavas ;)

Livet börjar när man flyttar hemifrån, så är det bara.
Snart ska jag upp dit igen. Till ensamheten, men också till människorna. Till Livet.
Det är vissa saker som kommer att ändras, och vissa saker som borde ändras, sånt som jag själv måste ta itu med.
Det är halvtid i volontärlivet. Nu är chansen att rätta till saker, tänka om... om man VILL.

Men just nu vill jag bara slöa och inte tänka på det där.

Malin klev på bussen jag åkte med igår från Lkpg. Tänk om jag hade gjort som jag tänkt och väntat till nästa buss eftersom jag var så kissnödig.
Men nu gjorde jag inte det, utan fick istället höra om Malins nyår, vilket inte var någon upplyftande historia.
Det är träligt och jobbigt att prata relationer, men det behövs. Om man inte får känna sig glad och ledsen, arg och rädd och trygg och allt annat, det är inget liv. Om man bara väljer det tryggast möjliga med samma gamla människor, då får man aldrig känna nya känslor, man stagnerar, får inget nytt bränsle.

Så, det ÄR bra att flytta hemifrån.
Mors!