Har fortfarande inte hunnit landa i detta att det är jul och nyår, har liksom inte den där förväntansfulla känslan som man hade förr i tiden.
Men men, nytt år lär det bli iallafall. 2009. Usch vad åren går, jag minns minsann när det var millenieskifte och vilken oro och skräckkänsla alla hade inför det. Datorerna skulle krascha, jorden skulle gå under, dinosaurierna skulle återuppstå och klampa omkring på gator och torg och sätta skräck i befolkningen.
Och det är nio år sen och vad har hänt? Mobiltelefoner, det är vad som har hänt. Och om trettio år kommer alla få hjärncancer och dö därav.
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Jag såg nu den där dokumentären om Ernst-Hugo. Den var uppenbarligen bra för jag satt som klistrad med mun på vid gavel i en hel timme. Oerhört intressant människa.
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Var hemma hos Erika igår kväll, äntligen kunde vi samla ihop oss hela gänget och pratade en massa om allt folket. Stackars Erikas pojk kände sig nog lite bortglömd ibland ;)
Ja, det var på ett sätt jättemysigt och kul och roligt på alla vis att träffa tjejerna, men naturligtvis så blir man ju påmind om "åtvidslivet" och nu har jag visserligen inte varit borta så länge härifrån, men ändå... Det är värdefullt att komma ifrån här ett tag, få perspektiv som det så fint heter.
Å andra sidan behövs det likaväl saker som får en att känna sig hemma, tryggheten, man vet vilka man är...och så vidare.
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Imorgon blåser vi upp till Sthlm, mina närmaste och jag. Firar nyår där.. firar och firar, jag kan lika gärna sova över eländet.
Sen blir det en sväng över Norrköping på hemvägen till Tina och pojken hennes. Blir nog kul det med :) och sen ska jag iväg igen. till ensamheten, *suck*
tjohej vad kul årets sista inlägg blev. Jag har haft huvudvärk hela dagen faktiskt.. tror det är typ baksmälla eller nåt. Isåfall är jag konstig, får baksmälla två dygn efteråt liksom..
***GOTT NYTT ÅR***
söndag 28 december 2008
fredag 26 december 2008
Om TV
har googlat runt lite vad folk har tyckt om gårdagens Stjärnorna på slottet. Jag tycker också att förra årets gäng, särskilt Peter Stormare, var bra mycket bättre än de här blekfisarna. Jonas Gardell kan jag stå ut med i ungefär två minuter, Kjerstin Dellert verkar cool men de andra bryr jag mig inte ett skvatt om. Nä usch och blä.
Christina Schollin har däremot en oerhört cool kusin, Helena Brodin (syster Berit i Skärgårdsdoktorn), henne gillar jag skarpt! Om man vill se henne i nåt gammalt så kan man hyra Hedebyborna på dvd, mycket trivsam serie.
På tal om gamla skådespelerskor som jag tycker mycket om, så hör även Gunn Wållgren dit (Farmor i Fanny och Alexander och Sofia i Bröderna Lejonhjärta). Igår var hon på TV i Söderkåkar i Minnenas television (som för övrigt hade den goda smaken att sända ett avsnitt av Mosebacke Monarki efteråt :). Henne tycker jag också mycket om.
Och när vi ändå är inne på min käre Tage Danielsson så vill jag bara försvara Karl-Bertil Jonssons julsaga om det nu är nån som höjer sin röst emot den. Mer Hasseåtage-produktioner i TV, tack så mycket.
Övriga TV-tips:
Sven Wollter show, SVT2 tis 30 december kl 19.30
Ernst-Hugo Järegård, SVT2 sön 28 dec kl 20.00
Och ikväll är det K-special med Fredrik Lindström.
Christina Schollin har däremot en oerhört cool kusin, Helena Brodin (syster Berit i Skärgårdsdoktorn), henne gillar jag skarpt! Om man vill se henne i nåt gammalt så kan man hyra Hedebyborna på dvd, mycket trivsam serie.
På tal om gamla skådespelerskor som jag tycker mycket om, så hör även Gunn Wållgren dit (Farmor i Fanny och Alexander och Sofia i Bröderna Lejonhjärta). Igår var hon på TV i Söderkåkar i Minnenas television (som för övrigt hade den goda smaken att sända ett avsnitt av Mosebacke Monarki efteråt :). Henne tycker jag också mycket om.
Och när vi ändå är inne på min käre Tage Danielsson så vill jag bara försvara Karl-Bertil Jonssons julsaga om det nu är nån som höjer sin röst emot den. Mer Hasseåtage-produktioner i TV, tack så mycket.
Övriga TV-tips:
Sven Wollter show, SVT2 tis 30 december kl 19.30
Ernst-Hugo Järegård, SVT2 sön 28 dec kl 20.00
Och ikväll är det K-special med Fredrik Lindström.
tisdag 23 december 2008
Årets filosofiska utläggning
Det är kallt att bo i stenhus.
Varför är jag så analyserande och navelskådande för? Jag vill vara enkel.
Imorgon är det julafton. 2008 börjar lida mot sitt slut. Åh nej tänker den miljonhövdade skara som läser detta, nu kommer en sån där urtråkig årskrönika igen. Jajemän.
Tänk så mycket jag varit med om den här hösten. Visserligen avslutades höstterminen alltför intensivt och med trassliga jobbrelationer, men i övrigt! Vilken underbar höst! Jag är så oerhört glad att jag sökte Volontäråret och jag är så übertacksam att de där i Uppsala placerade just mig på just Frösön.
Jag vill fokusera på de bra sakerna och det är inget svårt. Fantastiska människor på jobbet och en sån otrolig blandning på folket också, från olika delar av världen med olika språk och kulturer, bögar och lebbor, gamla och unga, nykterister och vanliga människor.... osv osv.
Jag vill verkligen framhålla att jag trivs, särskilt nu när jag är hemma och har en chans att få lite perspektiv på tillvaron, andas och sortera intrycken.
En insikt slog mig i söndags när jag höll på att packa.
I våras när jag gick och fjösade hemma och sökte jobb och fick avslag efter avslag och bara kände mig totalt värdelös och var så förbannat skittrött och spyfärdig på att skriva några jävla förbannade "personliga brev" där jag beskrev hur jävla bra jag var... och få avslag efter avslag som sagt... då kände jag mig totalt bottenskrapidiotförklaradvärdelösochdum.
Jag gick och trånade efter en kille mest av gammal vana, jag tiggde in mig hos kompisar, tjatade in mig på fester... till slut så tröttnar man. Man har inte lust att vara med över huvudtaget.
Men nånstans i bakhuvudet så hade jag väl en gnutta positivt tänkande kvar, men det var då inte mycket.
Den 14 maj vände det.
Då tog jag körkort! Personlig framgång, yes, jag klarar av nånting!
Och dagen efter fick jag brev från Volontäråret om att jag blivit antagen och placerad på Frösön. Då blev jag nervös naturligtvis, men äntligen HÄNDE det nånting!
Sen gick sommaren i ett vakuum för jag hade inte mycket jobb (till skillnad från de flesta andra) och Den Stora Flytten upptog alltmer av mina tankar och böket inför det.
Så flyttade jag upp och så har det väl gått lite upp och ner hela tiden, men för att använda sportspråk så har jag en väldigt "hög lägsta-nivå" på livet just nu.
Och om jag ska fortsätta på insikten, så handlade den om att i våras så handlade mitt liv om att ideligen rapa upp hur jävla bra jag var på allting, trots att jag inte på långa vägar kände mig ens i närheten av det och mådde dåligt av att hålla på sådär... kände mig så genomfalsk och usel och begrep inte varför man skulle hålla på sådär.
Nu är det ingen som begär att jag ska rapa upp mina braiga egenskaper, de begär inget annat än att jag ska vara mig själv.
Jag vet inte vad som är svårast, det är tamigfan minst lika svårt att behålla fötterna på jorden och ha huvudet med sig och inte fladdra iväg eller sätta upp en front (vilket jag är mycket bra på när det är nåt jag inte vill svara på) när man umgås och jobbar med människor. Man vill vara alla till lags och ge snabba svar och då är det enklare om man håller en viss distans och inte är "hela" Anna, utan bara den officiella delen.
NÄR är jag "hela" Anna egentligen? Tillsammans med vem är jag det? ...vet inte. Här på bloggen kanske. Jag är nog olika delar av mig själv med olika människor. Det är det där med att känna sig "hel"... usch jag vet inte. Det kanske inte är meningen att man ska vara sig själv fullt ut till hundra procent i någon annan människas närvaro. Man kanske inte SKA vända ut och in på sig själv, för vad finns då kvar att utforska.
Jag tänker på min käre kollega Pavarotti, alltid när jag pratar med honom så känns det som han läser av mig lika tydligt som en tidning, därför känns det inte som nån idé att försöka dölja något för honom. Följaktligen är det ganska lätt att öppna sitt hjärta för honom, för han tycks redan veta det mesta. Och om han inte vet det så är han väldigt bra på att dölja det.
Vad önskar jag inför 2009:
Jag vill bli lugnare. Både i tanke och handling.
Jag vill bli mycket mindre prestationsinriktad, ta en sak i taget och uppskatta den för sig utan att börja värdera och avfärda allting på en kvart.
Jag vill ha mer tålamod, med saker och framförallt med människor.
Det får räcka för ikväll.
God Jul
Varför är jag så analyserande och navelskådande för? Jag vill vara enkel.
Imorgon är det julafton. 2008 börjar lida mot sitt slut. Åh nej tänker den miljonhövdade skara som läser detta, nu kommer en sån där urtråkig årskrönika igen. Jajemän.
Tänk så mycket jag varit med om den här hösten. Visserligen avslutades höstterminen alltför intensivt och med trassliga jobbrelationer, men i övrigt! Vilken underbar höst! Jag är så oerhört glad att jag sökte Volontäråret och jag är så übertacksam att de där i Uppsala placerade just mig på just Frösön.
Jag vill fokusera på de bra sakerna och det är inget svårt. Fantastiska människor på jobbet och en sån otrolig blandning på folket också, från olika delar av världen med olika språk och kulturer, bögar och lebbor, gamla och unga, nykterister och vanliga människor.... osv osv.
Jag vill verkligen framhålla att jag trivs, särskilt nu när jag är hemma och har en chans att få lite perspektiv på tillvaron, andas och sortera intrycken.
En insikt slog mig i söndags när jag höll på att packa.
I våras när jag gick och fjösade hemma och sökte jobb och fick avslag efter avslag och bara kände mig totalt värdelös och var så förbannat skittrött och spyfärdig på att skriva några jävla förbannade "personliga brev" där jag beskrev hur jävla bra jag var... och få avslag efter avslag som sagt... då kände jag mig totalt bottenskrapidiotförklaradvärdelösochdum.
Jag gick och trånade efter en kille mest av gammal vana, jag tiggde in mig hos kompisar, tjatade in mig på fester... till slut så tröttnar man. Man har inte lust att vara med över huvudtaget.
Men nånstans i bakhuvudet så hade jag väl en gnutta positivt tänkande kvar, men det var då inte mycket.
Den 14 maj vände det.
Då tog jag körkort! Personlig framgång, yes, jag klarar av nånting!
Och dagen efter fick jag brev från Volontäråret om att jag blivit antagen och placerad på Frösön. Då blev jag nervös naturligtvis, men äntligen HÄNDE det nånting!
Sen gick sommaren i ett vakuum för jag hade inte mycket jobb (till skillnad från de flesta andra) och Den Stora Flytten upptog alltmer av mina tankar och böket inför det.
Så flyttade jag upp och så har det väl gått lite upp och ner hela tiden, men för att använda sportspråk så har jag en väldigt "hög lägsta-nivå" på livet just nu.
Och om jag ska fortsätta på insikten, så handlade den om att i våras så handlade mitt liv om att ideligen rapa upp hur jävla bra jag var på allting, trots att jag inte på långa vägar kände mig ens i närheten av det och mådde dåligt av att hålla på sådär... kände mig så genomfalsk och usel och begrep inte varför man skulle hålla på sådär.
Nu är det ingen som begär att jag ska rapa upp mina braiga egenskaper, de begär inget annat än att jag ska vara mig själv.
Jag vet inte vad som är svårast, det är tamigfan minst lika svårt att behålla fötterna på jorden och ha huvudet med sig och inte fladdra iväg eller sätta upp en front (vilket jag är mycket bra på när det är nåt jag inte vill svara på) när man umgås och jobbar med människor. Man vill vara alla till lags och ge snabba svar och då är det enklare om man håller en viss distans och inte är "hela" Anna, utan bara den officiella delen.
NÄR är jag "hela" Anna egentligen? Tillsammans med vem är jag det? ...vet inte. Här på bloggen kanske. Jag är nog olika delar av mig själv med olika människor. Det är det där med att känna sig "hel"... usch jag vet inte. Det kanske inte är meningen att man ska vara sig själv fullt ut till hundra procent i någon annan människas närvaro. Man kanske inte SKA vända ut och in på sig själv, för vad finns då kvar att utforska.
Jag tänker på min käre kollega Pavarotti, alltid när jag pratar med honom så känns det som han läser av mig lika tydligt som en tidning, därför känns det inte som nån idé att försöka dölja något för honom. Följaktligen är det ganska lätt att öppna sitt hjärta för honom, för han tycks redan veta det mesta. Och om han inte vet det så är han väldigt bra på att dölja det.
Vad önskar jag inför 2009:
Jag vill bli lugnare. Både i tanke och handling.
Jag vill bli mycket mindre prestationsinriktad, ta en sak i taget och uppskatta den för sig utan att börja värdera och avfärda allting på en kvart.
Jag vill ha mer tålamod, med saker och framförallt med människor.
Det får räcka för ikväll.
God Jul
måndag 22 december 2008
Årets längsta natt
föregående dygn måste varit det segaste i mitt liv på bra länge.
Det började med hela gårdagen när jag satt och häckade i lägenheten och packade ner datorn hyfsat tidigt och inte gjorde nåt vettigt. Till min stora förvåning blev klockan till slut halv åtta och jag gick, pulsade rättare sagt och släpade min blytunga väska i nysnön, till bussen.
Gick ytterligare en kilometer ner till Östersund station. Satt där och häckade i två timmar eftersom tåghelvetet var försenat från Storlien.
Nu är inte jag den som gnäller på försenade tåg så fort jag kommer åt, men det hade varit vääldigt skönt att få slänga ifrån sig bagaget och veckla ut aftonbladet och vaggas till sömns av tågdunket... men iaf.
Klockan tio igår kväll lämnade vi äntligen Östersund, tror vi stannade rätt ofta för vi var inte i Stockholm förrän klockan fem på morgonen. Kupén min var full, sex kvinnliga homo sapiens som snarkade och fes om vartannat.
Efter Stockholm var jag klarvaken (inte för att jag sovit särskilt gott innan heller), hade en glipa i gardinerna så jag såg när vi passerade Katrineholm och tänkte 20 minuter senare att aha nu är vi nog snart i Linköping. Så jag klädde på mig och gick ut.
Fick stå påklädd ute i korridoren i femtio minuter.
En och en halv timme försenat anlände vi slutligen till Lkpg. Och äntligen hade jag lite tur, för jag hade hela tre minuter på mig att hinna med en 30-buss hem, vilket jag gjorde.
Men jag var så sjukt trött, och dessutom hade jag mensvärk.
Nu är jag hemma här, hos mor min. Som för övrigt är på banken just nu. Bra, så att jag får landa lite.
Auf Wiedersen!
Det började med hela gårdagen när jag satt och häckade i lägenheten och packade ner datorn hyfsat tidigt och inte gjorde nåt vettigt. Till min stora förvåning blev klockan till slut halv åtta och jag gick, pulsade rättare sagt och släpade min blytunga väska i nysnön, till bussen.
Gick ytterligare en kilometer ner till Östersund station. Satt där och häckade i två timmar eftersom tåghelvetet var försenat från Storlien.
Nu är inte jag den som gnäller på försenade tåg så fort jag kommer åt, men det hade varit vääldigt skönt att få slänga ifrån sig bagaget och veckla ut aftonbladet och vaggas till sömns av tågdunket... men iaf.
Klockan tio igår kväll lämnade vi äntligen Östersund, tror vi stannade rätt ofta för vi var inte i Stockholm förrän klockan fem på morgonen. Kupén min var full, sex kvinnliga homo sapiens som snarkade och fes om vartannat.
Efter Stockholm var jag klarvaken (inte för att jag sovit särskilt gott innan heller), hade en glipa i gardinerna så jag såg när vi passerade Katrineholm och tänkte 20 minuter senare att aha nu är vi nog snart i Linköping. Så jag klädde på mig och gick ut.
Fick stå påklädd ute i korridoren i femtio minuter.
En och en halv timme försenat anlände vi slutligen till Lkpg. Och äntligen hade jag lite tur, för jag hade hela tre minuter på mig att hinna med en 30-buss hem, vilket jag gjorde.
Men jag var så sjukt trött, och dessutom hade jag mensvärk.
Nu är jag hemma här, hos mor min. Som för övrigt är på banken just nu. Bra, så att jag får landa lite.
Auf Wiedersen!
lördag 20 december 2008
när jag känner mig arbetarklassig
okej, jag erkänner att jag gluttar in på blondinbellas blogg ibland. Läste alldeles nyss att människan lagt över 10 000 kr på julklappar.. sheisse liksom.
jag brukar hålla mig runt tusenlappen när jag köper julklappar. Oavsett hur många jag köper till, aldrig har jag handlat för mer än 1500 kr, det är jag tvärsäker på.
Iår har jag nog sammanlagt köpt julklappar för... mindre än 500 kr... hähä. Men då blir det lite särskilda jamska julklappar iår, och så är jag inte färdighandlad än heller.
Vill jag bara säga till mitt försvar.
Just nu hoppas jag bara att morgondagen går snabbt och att klockan blir dags att ta bussen till centrum med alla packning och så vill jag hem!
Adjö!
jag brukar hålla mig runt tusenlappen när jag köper julklappar. Oavsett hur många jag köper till, aldrig har jag handlat för mer än 1500 kr, det är jag tvärsäker på.
Iår har jag nog sammanlagt köpt julklappar för... mindre än 500 kr... hähä. Men då blir det lite särskilda jamska julklappar iår, och så är jag inte färdighandlad än heller.
Vill jag bara säga till mitt försvar.
Just nu hoppas jag bara att morgondagen går snabbt och att klockan blir dags att ta bussen till centrum med alla packning och så vill jag hem!
Adjö!
kyrklördag med Pavarotti
Idag har jag häckat på läktarn i Frösö kyrka hela dagen.
Begravning, dop och vigsel.
Begravningen tog starkast tag i mig. Bara jag fick gå nära den där kistan framme i koret så var jag tvungen att sätta mig ner. Sen dröjde det inte länge förrän tårarna kom. Jag grät och grät så behärskat jag kunde däruppe på läktarn.
Man är inte van att möta döden på så nära håll, i alla fall är inte jag det.
Jag stod i sakristian och sneglade på kistan. En sjuk gammal tant hade dött, mormorsmor och fru och sömmerska hade hon varit. En ganska vanlig, tacksam begravning, enligt Pavarotti.
Och jag grät floder, skärpte mig nånstans i mitten men när den nyblivne änklingen sa några ord på slutet så var det färdigt igen.
Så det präglade resten av dagen.
Dopbarnen var söta, brudklänningen var fin. I korthet.
Nu är det jullov. Jag vill bara hem och sova. Har ingen ork att packa, kommer bara slänga ner det viktigaste, typ.
Ska bli skönt att komma hem, och sova.
mors!
Begravning, dop och vigsel.
Begravningen tog starkast tag i mig. Bara jag fick gå nära den där kistan framme i koret så var jag tvungen att sätta mig ner. Sen dröjde det inte länge förrän tårarna kom. Jag grät och grät så behärskat jag kunde däruppe på läktarn.
Man är inte van att möta döden på så nära håll, i alla fall är inte jag det.
Jag stod i sakristian och sneglade på kistan. En sjuk gammal tant hade dött, mormorsmor och fru och sömmerska hade hon varit. En ganska vanlig, tacksam begravning, enligt Pavarotti.
Och jag grät floder, skärpte mig nånstans i mitten men när den nyblivne änklingen sa några ord på slutet så var det färdigt igen.
Så det präglade resten av dagen.
Dopbarnen var söta, brudklänningen var fin. I korthet.
Nu är det jullov. Jag vill bara hem och sova. Har ingen ork att packa, kommer bara slänga ner det viktigaste, typ.
Ska bli skönt att komma hem, och sova.
mors!
torsdag 18 december 2008
Dagens Nyheter
Så det kan bli.
Vi kan inte prata med varandra, libanessan och jag, men vi lyckas springa in och prata med The Boss med fem minuters mellanrum utan att den andra vet om det.
Jag kom först, haha. Ja, det blev tårar, men jag fick också ur mig det jag ville ha sagt. Han lyssnade. Lite svulstig är han väl ibland, the Boss, men han lyssnar också.
Sen sprang jag som en skottspole in och ut till Pavarotti och berättade senaste nytt hela tiden. Jag grät och jag skrattade och pratade allvar om vartannat.
Så, nu har vi lagt saker och ting på is över jul och nyår. Men jag håller tummarna för att det blir som jag vill.
Nu är det slut på magkatarren. Hoppas jag.
Vi kan inte prata med varandra, libanessan och jag, men vi lyckas springa in och prata med The Boss med fem minuters mellanrum utan att den andra vet om det.
Jag kom först, haha. Ja, det blev tårar, men jag fick också ur mig det jag ville ha sagt. Han lyssnade. Lite svulstig är han väl ibland, the Boss, men han lyssnar också.
Sen sprang jag som en skottspole in och ut till Pavarotti och berättade senaste nytt hela tiden. Jag grät och jag skrattade och pratade allvar om vartannat.
Så, nu har vi lagt saker och ting på is över jul och nyår. Men jag håller tummarna för att det blir som jag vill.
Nu är det slut på magkatarren. Hoppas jag.
onsdag 17 december 2008
Okej, nu är det färdigdaltat!!
Nu är jag nästan på lika ilsket bärsärkhumör som förra onsdagen! Fankukrövarsfitthelvete och så vidare och så vidare.
Nånting måste förändras med mina onsdagar, jag håller faktiskt på att få magsår här. För att klara av att ha libanessan som handledare måste man vara en påstridig åsiktsmaskin med sju liter självförtroende, företagsam till tusen och bla bla blaaaaaaaaaaaaaa!! Och tåla att folk bestämmer över en.
Jag är inget av detta!
Men det bryr sig inte libanessan om, nej hon bara kör på som ett frustande ånglok och förväntar sig att alla ungdomar hon möter ska vara likadana som dem hon själv fostrat upp...
...*frustration*
Hur löser man detta? Jag vet hurdan jag är i såna här situationer, istället för att moget lägga fram problemen och försöka lösa problemet, bestämmer jag mig för att saker och ting är som de är, sitter och kokar av ilska tills jag en vacker dag häver ur mig nånting som jag får ångra resten av livet.
Det var nära kokpunkten idag kan jag säga. Men istället för att dra fram AK4-an och tömma magasinet så gick jag (stormade iväg snarare) till toan och tömde blåsan.
Imorgon är det jag som pratar med the Boss. Hoppas han är där.
Nånting måste förändras med mina onsdagar, jag håller faktiskt på att få magsår här. För att klara av att ha libanessan som handledare måste man vara en påstridig åsiktsmaskin med sju liter självförtroende, företagsam till tusen och bla bla blaaaaaaaaaaaaaa!! Och tåla att folk bestämmer över en.
Jag är inget av detta!
Men det bryr sig inte libanessan om, nej hon bara kör på som ett frustande ånglok och förväntar sig att alla ungdomar hon möter ska vara likadana som dem hon själv fostrat upp...
...*frustration*
Hur löser man detta? Jag vet hurdan jag är i såna här situationer, istället för att moget lägga fram problemen och försöka lösa problemet, bestämmer jag mig för att saker och ting är som de är, sitter och kokar av ilska tills jag en vacker dag häver ur mig nånting som jag får ångra resten av livet.
Det var nära kokpunkten idag kan jag säga. Men istället för att dra fram AK4-an och tömma magasinet så gick jag (stormade iväg snarare) till toan och tömde blåsan.
Imorgon är det jag som pratar med the Boss. Hoppas han är där.
måndag 15 december 2008
huskut gott med årechoklad
Jag vill komma ner på jorden igen, jag har svävat iväg, I'm not there.
Möjligen kan det bero på att jag jobbat som en idiot hela veckan, men det är träligt att behöva känna att man är iväg och fladdrar när man inget hellre vill än att ha en jordnära konversation, där man deltar med alla sinnen till hundra procent. Jag är van att vara sån, men just nu är jag så ofokuserad och stressad och det är skitjobbigt.
Det behövs nog lite jullov nu. Om en vecka är jag hemma.
Idag var det den årliga personalresan, som innebar sightseeingtur kring Åre, Duved och Vålådalen. Jättekul för mig, men tydligen har de gjort liknande turer de senaste fyra åren....
Hade som mål för dagen att undvika gnölfjölen och framförallt libanessan (eller Hacke hackspett som Pavarotti döpte henne till ;) så mycket som möjligt. Lyckades tämligen bra, kändes skönt och bra att fokusera på de andra istället. För det är ju tydligen dem relationerna jag behöver vårda.
Julbord åt vi, som grädde på moset. Synnerligen gott. Och jag lärde mig ett nytt ord, som syns i rubriken. "Huskut", betyder typ "väldigt" i meningen "väldigt gott" eller väldigt vackert blir då huskut vackert. uttalas "huss-kutt".
Och i fredags lärde jag mig vad tunnbrödsrulle med skinka heter, skinkstutar.
Nu är jag huskut trött och vill sova.
Adjö
Möjligen kan det bero på att jag jobbat som en idiot hela veckan, men det är träligt att behöva känna att man är iväg och fladdrar när man inget hellre vill än att ha en jordnära konversation, där man deltar med alla sinnen till hundra procent. Jag är van att vara sån, men just nu är jag så ofokuserad och stressad och det är skitjobbigt.
Det behövs nog lite jullov nu. Om en vecka är jag hemma.
Idag var det den årliga personalresan, som innebar sightseeingtur kring Åre, Duved och Vålådalen. Jättekul för mig, men tydligen har de gjort liknande turer de senaste fyra åren....
Hade som mål för dagen att undvika gnölfjölen och framförallt libanessan (eller Hacke hackspett som Pavarotti döpte henne till ;) så mycket som möjligt. Lyckades tämligen bra, kändes skönt och bra att fokusera på de andra istället. För det är ju tydligen dem relationerna jag behöver vårda.
Julbord åt vi, som grädde på moset. Synnerligen gott. Och jag lärde mig ett nytt ord, som syns i rubriken. "Huskut", betyder typ "väldigt" i meningen "väldigt gott" eller väldigt vackert blir då huskut vackert. uttalas "huss-kutt".
Och i fredags lärde jag mig vad tunnbrödsrulle med skinka heter, skinkstutar.
Nu är jag huskut trött och vill sova.
Adjö
söndag 14 december 2008
lördag 13 december 2008
hur dagen blev
I'm alive!
Åt en rejäl lunch med kyckling och ris, hade koll på att jag skulle med bussen upp till kyrkan vid tjugo i två. Klädde på mig och gick ner till busshållplatsen.
"Fyran ska jag åka med" var det som rörde sig i mitt huvud. Fyran, fyran, fyran. Så naturligtvis brydde jag mig inte om när trean visslade förbi, TROTS att det stod "Frösö läger" som slutdestination. Ungefär två sekunder efter att den kört förbi slår det mig att det är just den jävla bussjäveln som jag skulle med!
Så, då ringer jag libanessan. Hon svarar inte.
Då får jag se min kära nummer fyra-buss komma körande i snögloppet. Så då stiger jag på den istället och frågar om den möjligtvis går upp till kyrkan.
Nej, den går till Härke, vilket inte säger mig ett skit, men tydligen är det iaf bättre än ingenting.
Nåväl, jag sitter där i godan ro och funderar på hur mycket försenad jag ska bli, vi svänger in på Snorres väg och helt plötsligt ropar den underbara busschauffören att hon fått syn trean, vi möter den nämligen på vägen!! Och hon säger att hon ska försöka stanna honom, lyckas med det, jag tackar och bockar djupast och springer som en galning kors och tvärs över vägen och flämtar mig in på bussen. Yeah.
Några krumbukter måste man alltid ta.
De fyra timmarna som sen följde behöver jag inte kommentera alltför noggrannt. Jag visste ju hur det skulle bli, så jag försökte bara hålla mig ur vägen och andas lugnt och kontrollerat. Det funkade rätt bra.
Jag måste bara få klaga en sak till om libanessan. Hon sa aldrig att barnen var duktiga, inte till dem var och en iaf, bara i en stor klump på slutet. De hade faktiskt behövt lite vanlig enkel uppmuntran.
Men men, det är väl det vi "ungdomar" är till för. Libanessan bist das Oberstürmbahnführer och vi andra är typ ompysslare.
Skitsamma.
Till slut blev klockan sex och kyrkan fylldes, mer eller mindre storartad teater framfördes, Pjotr spelade, det sjöngs i alla tonarter och jesusbarnet föddes.
Sen gick alla hem och vi städade.
Glitter glitter glitter ÖVERALLT. Jag dammsög, började i sakristian och arbetade mig metodiskt utåt, ända ner till vapenhuset. Det är tamigtusan inte alla som dammsugit den berömda Frösö kyrka! Det kan man nästan ha på sitt CV... :P
För övrigt så var det så otroligt förstummande dövacker utsikt från kyrkan när jag anlände vid två-tiden. Det var så utsökt strålande megavackert så det finns inte! Vinterlandskapet, fjällen långt därborta och strålande sol!
Magiskt.
Åt en rejäl lunch med kyckling och ris, hade koll på att jag skulle med bussen upp till kyrkan vid tjugo i två. Klädde på mig och gick ner till busshållplatsen.
"Fyran ska jag åka med" var det som rörde sig i mitt huvud. Fyran, fyran, fyran. Så naturligtvis brydde jag mig inte om när trean visslade förbi, TROTS att det stod "Frösö läger" som slutdestination. Ungefär två sekunder efter att den kört förbi slår det mig att det är just den jävla bussjäveln som jag skulle med!
Så, då ringer jag libanessan. Hon svarar inte.
Då får jag se min kära nummer fyra-buss komma körande i snögloppet. Så då stiger jag på den istället och frågar om den möjligtvis går upp till kyrkan.
Nej, den går till Härke, vilket inte säger mig ett skit, men tydligen är det iaf bättre än ingenting.
Nåväl, jag sitter där i godan ro och funderar på hur mycket försenad jag ska bli, vi svänger in på Snorres väg och helt plötsligt ropar den underbara busschauffören att hon fått syn trean, vi möter den nämligen på vägen!! Och hon säger att hon ska försöka stanna honom, lyckas med det, jag tackar och bockar djupast och springer som en galning kors och tvärs över vägen och flämtar mig in på bussen. Yeah.
Några krumbukter måste man alltid ta.
De fyra timmarna som sen följde behöver jag inte kommentera alltför noggrannt. Jag visste ju hur det skulle bli, så jag försökte bara hålla mig ur vägen och andas lugnt och kontrollerat. Det funkade rätt bra.
Jag måste bara få klaga en sak till om libanessan. Hon sa aldrig att barnen var duktiga, inte till dem var och en iaf, bara i en stor klump på slutet. De hade faktiskt behövt lite vanlig enkel uppmuntran.
Men men, det är väl det vi "ungdomar" är till för. Libanessan bist das Oberstürmbahnführer och vi andra är typ ompysslare.
Skitsamma.
Till slut blev klockan sex och kyrkan fylldes, mer eller mindre storartad teater framfördes, Pjotr spelade, det sjöngs i alla tonarter och jesusbarnet föddes.
Sen gick alla hem och vi städade.
Glitter glitter glitter ÖVERALLT. Jag dammsög, började i sakristian och arbetade mig metodiskt utåt, ända ner till vapenhuset. Det är tamigtusan inte alla som dammsugit den berömda Frösö kyrka! Det kan man nästan ha på sitt CV... :P
För övrigt så var det så otroligt förstummande dövacker utsikt från kyrkan när jag anlände vid två-tiden. Det var så utsökt strålande megavackert så det finns inte! Vinterlandskapet, fjällen långt därborta och strålande sol!
Magiskt.
Lucia
tjena alla monsterdiggare.
Då var det Lucia då. Jag sov hackigt inatt och vaknade inte förrän nio, så att se nåt luciagrejs på TV var det inte tal om...
För övrigt så var jag med om ett alldeles fantastiskt luciatåg i torsdags kväll. Drygt hundra sångare i alla körer som Den Vita Frun leder, från 6 år upp till mammorna, det blev rätt mäktigt till slut. Själv fick jag stå med ficklampa över axeln på Pjotr när han spelade, eftersom vi inte räknat med att det skulle bli så mörkt när vi släckte ner och tärnornas ljus skulle synas. Men det var roligt.
Och, det är så otroligt mycket roligare att genomföra en sådan kväll med Den Vita Frun vid rodret, än som det blir ikväll, när somliga andra för befälet... *kvävd suck*
Jajja, bara jag överlever kvällen så kan jag slappna av sen. Typ. Men som den här veckan blev, så fick jag sätta in en kur med Proviva för magen började strejka direkt.
Så känslig är jag.
Det kanske vore bra om jag talade om det för människan nästa gång. Pavarotti hade ett förslag att jag skulle skriva ner på papper vad jag vill och hur jag upplever allting. För som det är nu så drämmer libanessan till med allt vad hon tycker på en gång, och jag blir så nerkörd i skorna att jag inte säger ett knyst och bara sitter och kokar av ilska.
Kort sagt, det skär sig.
Och hon menar inte exakt vad hon säger, jag vet det. Det är inte helt lätt att uttrycka sig på nåt som inte är ens modersmål. Men jag blir ju ändå ledsen och förbannad, för jag tolkar ju på mitt språk.
Fittrövshelvete.
Så, nu tänker jag inte skriva mer om det.
Idag är det lördag, om en vecka är det jullov. Hinner knappt tänka efter, har fullt upp hela dagarna. Och julklappar har jag inte köpt en enda. Hjälp.
Men men, det ordnar sig.
Som sagt, jag återkommer efter kvällens prövningar, med eller utan magsår.
Mors!
Då var det Lucia då. Jag sov hackigt inatt och vaknade inte förrän nio, så att se nåt luciagrejs på TV var det inte tal om...
För övrigt så var jag med om ett alldeles fantastiskt luciatåg i torsdags kväll. Drygt hundra sångare i alla körer som Den Vita Frun leder, från 6 år upp till mammorna, det blev rätt mäktigt till slut. Själv fick jag stå med ficklampa över axeln på Pjotr när han spelade, eftersom vi inte räknat med att det skulle bli så mörkt när vi släckte ner och tärnornas ljus skulle synas. Men det var roligt.
Och, det är så otroligt mycket roligare att genomföra en sådan kväll med Den Vita Frun vid rodret, än som det blir ikväll, när somliga andra för befälet... *kvävd suck*
Jajja, bara jag överlever kvällen så kan jag slappna av sen. Typ. Men som den här veckan blev, så fick jag sätta in en kur med Proviva för magen började strejka direkt.
Så känslig är jag.
Det kanske vore bra om jag talade om det för människan nästa gång. Pavarotti hade ett förslag att jag skulle skriva ner på papper vad jag vill och hur jag upplever allting. För som det är nu så drämmer libanessan till med allt vad hon tycker på en gång, och jag blir så nerkörd i skorna att jag inte säger ett knyst och bara sitter och kokar av ilska.
Kort sagt, det skär sig.
Och hon menar inte exakt vad hon säger, jag vet det. Det är inte helt lätt att uttrycka sig på nåt som inte är ens modersmål. Men jag blir ju ändå ledsen och förbannad, för jag tolkar ju på mitt språk.
Fittrövshelvete.
Så, nu tänker jag inte skriva mer om det.
Idag är det lördag, om en vecka är det jullov. Hinner knappt tänka efter, har fullt upp hela dagarna. Och julklappar har jag inte köpt en enda. Hjälp.
Men men, det ordnar sig.
Som sagt, jag återkommer efter kvällens prövningar, med eller utan magsår.
Mors!
onsdag 10 december 2008
afterwork
Då, har vi hunnit lugna ner känslorna.
Hunnit bena ut saker och ting någotsånär, tillochmed fått förslag på åtgärder.
Jag är så oerhört glad att Gunilla finns häruppe i Östersund och är villig att lyssna på alla mina grubblerier om folket. Om hon inte varit inloggad på msn just den här eftermiddan så hade jag kommit till konfan och varit högexplosiv! Farligt gods! Hanteras varsamt! skulle det behövt stått på mig med stora bokstäver. jag hade sprutat eld på konfirmanderna, klöst dem i ögona... ja.
Hursomhelst.
Så, Gunilla stod för bollplanket, trösten och perspektivet.
Svante, världens bästa Svante, stod för åtgärdspaketet, ännu mer perspektiv och lite vuxenförståelse, livsvisdom. och lite Agneta också.
Så, först hade jag handledarsamtal, sen hade jag terapi i två omgångar.
Varför blir det såhär?
Sabla trälskit.
Ingen S imorgon iaf, så himla skönt, kan jag inte låta bli att tänka.
Godnatt.
Hunnit bena ut saker och ting någotsånär, tillochmed fått förslag på åtgärder.
Jag är så oerhört glad att Gunilla finns häruppe i Östersund och är villig att lyssna på alla mina grubblerier om folket. Om hon inte varit inloggad på msn just den här eftermiddan så hade jag kommit till konfan och varit högexplosiv! Farligt gods! Hanteras varsamt! skulle det behövt stått på mig med stora bokstäver. jag hade sprutat eld på konfirmanderna, klöst dem i ögona... ja.
Hursomhelst.
Så, Gunilla stod för bollplanket, trösten och perspektivet.
Svante, världens bästa Svante, stod för åtgärdspaketet, ännu mer perspektiv och lite vuxenförståelse, livsvisdom. och lite Agneta också.
Så, först hade jag handledarsamtal, sen hade jag terapi i två omgångar.
Varför blir det såhär?
Sabla trälskit.
Ingen S imorgon iaf, så himla skönt, kan jag inte låta bli att tänka.
Godnatt.
FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!!!!!!!!!!!!!!!
NU JÄVLA FANHELVETESKUKRÖVAR SÅ SKA JAG BLOGGA OCH JAG ÄR SÅ ARG SÅ DET NÄSTAN KOMMER ELD UR NÄSBORRARNA NÄR JAG ANDAS!!
Jag ÄR ARG PÅ MIG SJÄLV MEST. just nu.
Pisskukrövfanhelvetesjävlaskithelvete.
Hade mentorsamtal idag.
Problem: Libanessan ritade upp en cirkel, frågade mig om jag tyckte att jag var inuti eller utanför cirkeln, underförstått så tyckte hon att jag "stod utanför" eftersom jag är en TYST JÄVLA IDIOTJÄVEL SOM INTE SÄGER KÄFT OCH SOM MÅSTE TRUGAS OCH SOM INTE MÄRKS OCH SOM INTE TAR FÖR SIG (en vacker dag kommer jag mörda den jävel som uppfann uttrycket "ta för sig")....
Och bla bla bla....
JA, hon har rätt, nånstans djupt inne i mitt ursinne vet jag det.
Just nu är jag fast i nåt mindre bra "tänk" där jag har väldigt mycket att hålla reda på, iaf tycker jag det, och jag är inte den som kastar mig efter nya projekt ständigt och jämt. Jag tycker jag har tillräckligt. Men TYDLIGEN så ÄR DET ETT HELT A4-PAPPER MED SAKER SOM DE ANDRA VOLONTÄRERNA HAR "VARIT MED PÅ" OCH SOM INTE JAG VARIT MED PÅ FÖR ATT JAG ÄR EN SUR JÄVEL SOM INGEN VÅGAR PRATA MED.
Vafan.
Är det så illa, är det verkligen så hemskt? Det känns verkligen inget bra.
Vad ledsen jag blev nu.
Men hon är faktiskt bra ibland, libanessan, för hon gör mig iaf uppmärksam på när det går dåligt. Jag har väl haft det på känn, men inte riktigt kommit till insikt.
För det finns ju det som går bra också.
Eller? Är det bara min illusion?
Om det bara fanns mer tid att prata med folk.
Jag ÄR ARG PÅ MIG SJÄLV MEST. just nu.
Pisskukrövfanhelvetesjävlaskithelvete.
Hade mentorsamtal idag.
Problem: Libanessan ritade upp en cirkel, frågade mig om jag tyckte att jag var inuti eller utanför cirkeln, underförstått så tyckte hon att jag "stod utanför" eftersom jag är en TYST JÄVLA IDIOTJÄVEL SOM INTE SÄGER KÄFT OCH SOM MÅSTE TRUGAS OCH SOM INTE MÄRKS OCH SOM INTE TAR FÖR SIG (en vacker dag kommer jag mörda den jävel som uppfann uttrycket "ta för sig")....
Och bla bla bla....
JA, hon har rätt, nånstans djupt inne i mitt ursinne vet jag det.
Just nu är jag fast i nåt mindre bra "tänk" där jag har väldigt mycket att hålla reda på, iaf tycker jag det, och jag är inte den som kastar mig efter nya projekt ständigt och jämt. Jag tycker jag har tillräckligt. Men TYDLIGEN så ÄR DET ETT HELT A4-PAPPER MED SAKER SOM DE ANDRA VOLONTÄRERNA HAR "VARIT MED PÅ" OCH SOM INTE JAG VARIT MED PÅ FÖR ATT JAG ÄR EN SUR JÄVEL SOM INGEN VÅGAR PRATA MED.
Vafan.
Är det så illa, är det verkligen så hemskt? Det känns verkligen inget bra.
Vad ledsen jag blev nu.
Men hon är faktiskt bra ibland, libanessan, för hon gör mig iaf uppmärksam på när det går dåligt. Jag har väl haft det på känn, men inte riktigt kommit till insikt.
För det finns ju det som går bra också.
Eller? Är det bara min illusion?
Om det bara fanns mer tid att prata med folk.
tisdag 9 december 2008
sinuit
det var så länge sen jag hade feber så det hade jag nästan glömt hur det kändes.
Men nu kan jag, trots att jag inte har nån febertermometer i lägenheten, med största tillförlitlighet skriva under på att.. jag har feber.
Känns varmt i huvudet, ont i pannbenen och omkring.. täppt. Jajja, får väl se hur det utvecklar sig.
det var iaf skönt att träffa lite folk idag, var på körerna på eftermiddan, Den Vita Frun hade lyckats bryta handleden. Det är fasligt vad den människan råkar ut för saker. Är det inte ryggskott och magsjuka så är det benbrott.
Men sjunger gör hon likväl.
Ja, just det, jag har ju namnsdag idag också. Firade det med att köpa mitt livs första burk Nutella. Jag vet inte huruvida spritt Nutella är i södra Sverige, jag har aldrig sett det förr, men HÄR slukar man Nutella i tid och otid. Det är fruktansvärt gott och fruktansvärt onyttigt.
Chokladsmör typ.
Nya vanor man får.
Igår var det sista avsnittet på "Livet i Fagervik" och ikväll är det sista för "House"... Buuuäää!! Hur ska jag nu överleva??
Och inte verkar det bli några nya Lynley-avsnitt i jul heller....hmpf.
Well, nu jag loggar ut.
Adios
Men nu kan jag, trots att jag inte har nån febertermometer i lägenheten, med största tillförlitlighet skriva under på att.. jag har feber.
Känns varmt i huvudet, ont i pannbenen och omkring.. täppt. Jajja, får väl se hur det utvecklar sig.
det var iaf skönt att träffa lite folk idag, var på körerna på eftermiddan, Den Vita Frun hade lyckats bryta handleden. Det är fasligt vad den människan råkar ut för saker. Är det inte ryggskott och magsjuka så är det benbrott.
Men sjunger gör hon likväl.
Ja, just det, jag har ju namnsdag idag också. Firade det med att köpa mitt livs första burk Nutella. Jag vet inte huruvida spritt Nutella är i södra Sverige, jag har aldrig sett det förr, men HÄR slukar man Nutella i tid och otid. Det är fruktansvärt gott och fruktansvärt onyttigt.
Chokladsmör typ.
Nya vanor man får.
Igår var det sista avsnittet på "Livet i Fagervik" och ikväll är det sista för "House"... Buuuäää!! Hur ska jag nu överleva??
Och inte verkar det bli några nya Lynley-avsnitt i jul heller....hmpf.
Well, nu jag loggar ut.
Adios
lördag 6 december 2008
gny
Jag är så oerhört glad att jag har Duffy-musik på min dator. Den löser upp knutar, särskilt "Mercy" och "Distant dreamer".
Snart är det jul. På onsdag kommer en snubbe från Volontäråret hit och kollar hur jag trivs och om jag sköter mig och om alla andra sköter sig och så.
Jag vill inte tänka på den där hemska framtiden, dvs tiden om några månader när jag måste inse att volontäråret bara varar ett enda ynkligt år och jag måste söka mig vidare.
Tänk att det kunde bli så bra av att nåt som jag var så tveksam till. Jag klarade att flytta upp enbart genom att tänka "det handlar bara om ett år!" och liknande saker. Och nu vill jag bara att vad som är kvar av det här året ska släpa sig fram i mesta möjliga snigeltakt.
Jag kommer aldrig mer bo i Åtvid, det svär jag på!
Nu ska jag iväg till seniorerna.
Snart är det jul. På onsdag kommer en snubbe från Volontäråret hit och kollar hur jag trivs och om jag sköter mig och om alla andra sköter sig och så.
Jag vill inte tänka på den där hemska framtiden, dvs tiden om några månader när jag måste inse att volontäråret bara varar ett enda ynkligt år och jag måste söka mig vidare.
Tänk att det kunde bli så bra av att nåt som jag var så tveksam till. Jag klarade att flytta upp enbart genom att tänka "det handlar bara om ett år!" och liknande saker. Och nu vill jag bara att vad som är kvar av det här året ska släpa sig fram i mesta möjliga snigeltakt.
Jag kommer aldrig mer bo i Åtvid, det svär jag på!
Nu ska jag iväg till seniorerna.
fredag 5 december 2008
O HÄÄÄÄLGA NAAATT
den lärde jag mig spela i tisdags... Pavarotti sjöng till.
Vi hade dockspel den här veckan. Eftersom jag blev alltmer förkyld under veckan så kunde jag bara vara med tre gånger. Från början var det jag, Knocke och Smocke, Gnölfjölen, libanessan, gammelsmurfen, Pavarotti och Snorkfröken vid pianot. Sen blev jag sjuk och då hoppade Den Lyckliga Divorcéen in istället.
....
Jag var på Opera Jemt-konsert igår, hade nog förväntat mig att höra lite mer operastycken... framförallt kom jag fram till, när jag efteråt satt och analyserade varför jag kände mig besviken, att, jag hade nog hoppats att de skulle sjunga några stycken som jag kände igen.. eller som allmänheten känner igen, som "folk" känner igen. Populärmusik helt enkelt.
Men näää, vi som gått på operahögskolan måste sjunga knölsvåra altarior av Händel som inte en människa hört talas om.
Tacka vet jag kyrkokörens julkonsert hemma.
Och nu är jag faktiskt inte ironisk.
Men men, de sjöng ju fint iaf. Men man får liksom inte den där Känslan när det bara är totalt nya stycken, ingenting man känner igen... :(
Slogs av en insikt igår kväll, i samband med konserten. Den insikten var inte alltigenom behaglig. men vad gör man? Varför händer vissa saker? Varför träffar jag vissa sorters människor och kommer bäst överens med dem? Hmm...
I övrigt så har jag som sagt varit Förkyld med stort F den här veckan. Drogade ner mig med panodil och näsdroppar igår såpass att jag trodde jag skulle få hjärtinfarkt. Men men, det var så tråkigt att ligga här hemma och glo in i väggen så idag knöt jag två mössor om huvudet och pulsade ut i vintern.
Och ikväll är det På Spåret.
Igår insåg jag att jag faktiskt väldigt snart ska åka hem. Snart är det jullov... går inte att fatta. Jag planerar bara en dag i taget.
Ska äta sprödbakad torsk ikväll, färdigmat. Är så trött på att diska.
Tjohopp.
Vi hade dockspel den här veckan. Eftersom jag blev alltmer förkyld under veckan så kunde jag bara vara med tre gånger. Från början var det jag, Knocke och Smocke, Gnölfjölen, libanessan, gammelsmurfen, Pavarotti och Snorkfröken vid pianot. Sen blev jag sjuk och då hoppade Den Lyckliga Divorcéen in istället.
....
Jag var på Opera Jemt-konsert igår, hade nog förväntat mig att höra lite mer operastycken... framförallt kom jag fram till, när jag efteråt satt och analyserade varför jag kände mig besviken, att, jag hade nog hoppats att de skulle sjunga några stycken som jag kände igen.. eller som allmänheten känner igen, som "folk" känner igen. Populärmusik helt enkelt.
Men näää, vi som gått på operahögskolan måste sjunga knölsvåra altarior av Händel som inte en människa hört talas om.
Tacka vet jag kyrkokörens julkonsert hemma.
Och nu är jag faktiskt inte ironisk.
Men men, de sjöng ju fint iaf. Men man får liksom inte den där Känslan när det bara är totalt nya stycken, ingenting man känner igen... :(
Slogs av en insikt igår kväll, i samband med konserten. Den insikten var inte alltigenom behaglig. men vad gör man? Varför händer vissa saker? Varför träffar jag vissa sorters människor och kommer bäst överens med dem? Hmm...
I övrigt så har jag som sagt varit Förkyld med stort F den här veckan. Drogade ner mig med panodil och näsdroppar igår såpass att jag trodde jag skulle få hjärtinfarkt. Men men, det var så tråkigt att ligga här hemma och glo in i väggen så idag knöt jag två mössor om huvudet och pulsade ut i vintern.
Och ikväll är det På Spåret.
Igår insåg jag att jag faktiskt väldigt snart ska åka hem. Snart är det jullov... går inte att fatta. Jag planerar bara en dag i taget.
Ska äta sprödbakad torsk ikväll, färdigmat. Är så trött på att diska.
Tjohopp.
måndag 1 december 2008
Ny spis :)
Sitter just och undrar varför i helvete jag aldrig lär mig att om jag inte blivit förkyld förr, så blir jag det definitivt om jag går ut med blött hår om det är kallt ute...
Sålunda vaknade jag imorse och det kändes som gommen skulle klyvas i två delar så fort jag försökte prata. Men, jag har ju de tre W:na, brukade två av dem imorse.
Dubbla doser Echinacea, samt en balja te med en kork Famous Grouse i. Och så en ibumetin som grädde på moset.
Sen travade jag glad och bedövad iväg till HBK för att repetera dockspelet som skall pågå hela veckan.
Igår var jag för övrigt i Brunflo på middag och samkväm hos Pavarottis familj. Oerhört trevligt, oerhört livat. Det blir lätt så med fem barn, katt och hundvalp.
Sen att jag drabbades av ordbajseri på hemvägen, det är petitesser.
Nå.
Visstfan jag ska tvätta nu ju... orka. Jag som just hade tänkt gå och lägga mig med ännu en balja whiskyte och sova fram till "Livet i Fagervik"... jajja.
Och ny spis har jag fått idag också. Fick läsa bruksanvisningen och "bränna av" plattorna. Vuxenpoäng så det förslår... :P
Ajöööken.
Sålunda vaknade jag imorse och det kändes som gommen skulle klyvas i två delar så fort jag försökte prata. Men, jag har ju de tre W:na, brukade två av dem imorse.
Dubbla doser Echinacea, samt en balja te med en kork Famous Grouse i. Och så en ibumetin som grädde på moset.
Sen travade jag glad och bedövad iväg till HBK för att repetera dockspelet som skall pågå hela veckan.
Igår var jag för övrigt i Brunflo på middag och samkväm hos Pavarottis familj. Oerhört trevligt, oerhört livat. Det blir lätt så med fem barn, katt och hundvalp.
Sen att jag drabbades av ordbajseri på hemvägen, det är petitesser.
Nå.
Visstfan jag ska tvätta nu ju... orka. Jag som just hade tänkt gå och lägga mig med ännu en balja whiskyte och sova fram till "Livet i Fagervik"... jajja.
Och ny spis har jag fått idag också. Fick läsa bruksanvisningen och "bränna av" plattorna. Vuxenpoäng så det förslår... :P
Ajöööken.
lördag 29 november 2008
Alkohol?
Jag sitter just nu och slöbläddrar på folks bilddagböcker, folket därhemma i Sockna alltså. Det är mycket "partybilder" kors och tvärs, folk som skålar och ser mer eller mindre packade ut. Folk som har SÅ JÄVLA KUL FY FAAN.
Och jag har liksom aldrig tagit ställning för eller emot, man lever ju i en alkoholkultur, där vin till maten åtminstone på helgerna, är lika självklart som Kalle Anka på julafton.
Det känns lite småjobbigt att behöva skämmas och försvara den kultur man kommer ifrån. Vi hade en liten diskussion om det igår, eftersom Pjotr fyllde 20 i veckan, han och jag och libanessan satt och babblade och libanessan är ju SÅ emot alla sinnesförvirrande substanser. Men det kan jag förstå eftersom hon jobbat med missbrukare och sådär. Hon tycker det är helt bedrövligt med den besatthet av alkohol som finns i Sverige, snaps hit och öl dit, jämt jämt jämt.
Jaha, och? tänker jag. Det känns konstigt att helt plötsligt tvingas ifrågasätta nåt som är så självklart. Men det kanske är viktigt att tvingas göra så ibland.
Jag håller på och lär mig dricka kaffe just nu, för det är en såpass stor social grej, det serveras kaffe överallt och jag vill inte krångla med det, eftersom jag ändå oftast måste krångla så fort det serveras nåt med laktos eller gluten.
Alkohol förekommer naturligtvis väldigt sällan i mitt arbete nu (utom till nattvard :), och det är inget jag saknar, inget jag behöver i min vardag, absolut inte! Men det kan väl vara trevligt att dricka nåt gott vin när man sitter bland goa människor.
Det är kulturen.
....hmm..
Och jag har liksom aldrig tagit ställning för eller emot, man lever ju i en alkoholkultur, där vin till maten åtminstone på helgerna, är lika självklart som Kalle Anka på julafton.
Det känns lite småjobbigt att behöva skämmas och försvara den kultur man kommer ifrån. Vi hade en liten diskussion om det igår, eftersom Pjotr fyllde 20 i veckan, han och jag och libanessan satt och babblade och libanessan är ju SÅ emot alla sinnesförvirrande substanser. Men det kan jag förstå eftersom hon jobbat med missbrukare och sådär. Hon tycker det är helt bedrövligt med den besatthet av alkohol som finns i Sverige, snaps hit och öl dit, jämt jämt jämt.
Jaha, och? tänker jag. Det känns konstigt att helt plötsligt tvingas ifrågasätta nåt som är så självklart. Men det kanske är viktigt att tvingas göra så ibland.
Jag håller på och lär mig dricka kaffe just nu, för det är en såpass stor social grej, det serveras kaffe överallt och jag vill inte krångla med det, eftersom jag ändå oftast måste krångla så fort det serveras nåt med laktos eller gluten.
Alkohol förekommer naturligtvis väldigt sällan i mitt arbete nu (utom till nattvard :), och det är inget jag saknar, inget jag behöver i min vardag, absolut inte! Men det kan väl vara trevligt att dricka nåt gott vin när man sitter bland goa människor.
Det är kulturen.
....hmm..
fredag 28 november 2008
Nöden är uppfinningarnas moder
Jajemän, det vill jag lova.
Vi i de spislösas riksförbund har just avnjutit kvällsmat i form av grillad kyckling på en bädd av riskaka och smör och lite avokado vid sidan om. Kycklingen var SÅ nygrillad, de la fram den i affären PRECIS när jag gick förbi... MMM, det luktar så gott!
Tänk så fort det svänger med humöret och livet. Idag är jag glad, allting känns bra, adventsljusstaken har kommit fram hej och hå. och vad bryr jag mig om att det var 55 miniorer idag? Det är Huvudledarnas Huvudvärk, jag går och kommer som jag vill (nästan).
Kolla gärna bilddagboken, jag har lagt in lite bilder från verksamheten.
Imorgon ska jag ta mig in till stan, om jag orkar, och shoppa loss på apoteket. Panodil och hudkräm och lite annat smått och gott. Sen blir det ljusstöpning med seniorerna fram till sena kvällen.
Ikväll är det "På spåret" Yess!!! :D
Då blir det te och 86-procentig choklad till det.
Mors!
Vi i de spislösas riksförbund har just avnjutit kvällsmat i form av grillad kyckling på en bädd av riskaka och smör och lite avokado vid sidan om. Kycklingen var SÅ nygrillad, de la fram den i affären PRECIS när jag gick förbi... MMM, det luktar så gott!
Tänk så fort det svänger med humöret och livet. Idag är jag glad, allting känns bra, adventsljusstaken har kommit fram hej och hå. och vad bryr jag mig om att det var 55 miniorer idag? Det är Huvudledarnas Huvudvärk, jag går och kommer som jag vill (nästan).
Kolla gärna bilddagboken, jag har lagt in lite bilder från verksamheten.
Imorgon ska jag ta mig in till stan, om jag orkar, och shoppa loss på apoteket. Panodil och hudkräm och lite annat smått och gott. Sen blir det ljusstöpning med seniorerna fram till sena kvällen.
Ikväll är det "På spåret" Yess!!! :D
Då blir det te och 86-procentig choklad till det.
Mors!
torsdag 27 november 2008
Spislös
Jahopp, då blir det att överleva på färdigmat/flingor i helgen då.
Knocke var här förut och inspekterade spisen min, eftersom jag äntligen fått arslet ur och berättat om aluminiumspraket. Fick matlagningsförbud tills ny spis installerats, troligtvis sker detta på måndag.
Yeah.
Jag VET hur grinig jag blir om jag inte får i mig lagad mat... suck.
På tal om grinig så hade jag ett mindre bra mentorsamtal i onsdags.
Eller... ja.
Jag blir helirriterad på folk som inte kan ta information för vad den är, säga "jaha" och fundera en stund. Folk som hugger som iglar på vad man än säger och sätter igång en ström av "varför då?" och "det måste du göra nåt åt" och petar och drar och tycker och bestämmer tills de tycker de har övertygat vederbörande om att DERAS åsikt är bäst, och det vore bäst om de gjorde så och inte på nåt annat sätt.
Till er säger jag en sak: FÖRSVINN! försök inte diskutera med mig, för jag fungerar inte så.
Jag blir bara så jävla förbannad så fort nån håller på och tänker åt mig. Jag KAN SJÄLV, det är ett mycket starkt släktdrag hos kvinnorna i min familj.
Och jag måste väl för i helvete kunna SÄGA om jag tycker det har varit en intensiv vecka och jag känt mig trött, utan att Nån ska dra igång hela maskineriet, herregud människa ta det LUGNT menar jag! DET GÅR ÖVER. Jag vet det. Fan så jävulens pissförbannad jag blir bara av att skriva det.
Jävla skithelveteskukjävelpissobajsfan.
MORRR!!!
*********************
Så, nog om det.
*********************
Idag var jag på vardagsgudstjänst, den var föredömligt kort, cirka en halvtimme, och sopplunch efter. Till vardagsgudstjänsten kommer framförallt alla små kyrkisbarnen och de är så söta! och så kommer deras föräldrar också, och de hade med sig massa små bebisar som var ännu jättesötare. En liten höll precis på att läsa sig stå och höll i matvagnen. Han var så söt! Eller om det var en hon, vet inte.
Jag umgås väldigt mycket med barn nuförtiden.
Det är advent på söndag. Kan inte fatta det, allt bara snurrar på och naturligtvis pratas det en hel del om advent och så här, bla bla bla, men jag hinner liksom inte få den där mys-stämningen i kroppen som man alltid får hemma.
Orka sätta upp adventsljusstaken liksom.
Jajja, miniorer/juniorer imorgon. Gäsp.
Knocke var här förut och inspekterade spisen min, eftersom jag äntligen fått arslet ur och berättat om aluminiumspraket. Fick matlagningsförbud tills ny spis installerats, troligtvis sker detta på måndag.
Yeah.
Jag VET hur grinig jag blir om jag inte får i mig lagad mat... suck.
På tal om grinig så hade jag ett mindre bra mentorsamtal i onsdags.
Eller... ja.
Jag blir helirriterad på folk som inte kan ta information för vad den är, säga "jaha" och fundera en stund. Folk som hugger som iglar på vad man än säger och sätter igång en ström av "varför då?" och "det måste du göra nåt åt" och petar och drar och tycker och bestämmer tills de tycker de har övertygat vederbörande om att DERAS åsikt är bäst, och det vore bäst om de gjorde så och inte på nåt annat sätt.
Till er säger jag en sak: FÖRSVINN! försök inte diskutera med mig, för jag fungerar inte så.
Jag blir bara så jävla förbannad så fort nån håller på och tänker åt mig. Jag KAN SJÄLV, det är ett mycket starkt släktdrag hos kvinnorna i min familj.
Och jag måste väl för i helvete kunna SÄGA om jag tycker det har varit en intensiv vecka och jag känt mig trött, utan att Nån ska dra igång hela maskineriet, herregud människa ta det LUGNT menar jag! DET GÅR ÖVER. Jag vet det. Fan så jävulens pissförbannad jag blir bara av att skriva det.
Jävla skithelveteskukjävelpissobajsfan.
MORRR!!!
*********************
Så, nog om det.
*********************
Idag var jag på vardagsgudstjänst, den var föredömligt kort, cirka en halvtimme, och sopplunch efter. Till vardagsgudstjänsten kommer framförallt alla små kyrkisbarnen och de är så söta! och så kommer deras föräldrar också, och de hade med sig massa små bebisar som var ännu jättesötare. En liten höll precis på att läsa sig stå och höll i matvagnen. Han var så söt! Eller om det var en hon, vet inte.
Jag umgås väldigt mycket med barn nuförtiden.
Det är advent på söndag. Kan inte fatta det, allt bara snurrar på och naturligtvis pratas det en hel del om advent och så här, bla bla bla, men jag hinner liksom inte få den där mys-stämningen i kroppen som man alltid får hemma.
Orka sätta upp adventsljusstaken liksom.
Jajja, miniorer/juniorer imorgon. Gäsp.
måndag 24 november 2008
orka va ordänkli
Det finns fyra sorters människor.
1. De som lyssnar, iakttar, tolkar, förstår och handlar på bästa sätt därefter
2. De som tror att de lyssnar och förstår men egentligen bara framhäver sig själva väldigt mycket
3. De som varken lyssnar eller gör nåt, som nöjer sig med att följa mall 1 (exempelvis gymnasiet) för att direkt efter fortsätta med mall 2 (en utbildning till ex. lärare eller nåt praktyrke som optiker eller fastighetsmäklare, precis som pappa), träffar en partner på utbildning (mall 3) och lever lycklig resten av livet utan att nånsin fundera på att livet skulle kunna innebära nåt mer, t.ex. att flytta till Marocko i sex månader.
4. Dem som det lyssnas på, vars hörselorgan är totalt tillbakabildade, förtvinade och skrumpna på grund av minimalt lyssnande på omvärlden.
Okej, det finns en trygghet i att hoppa på En Utbildning.
Men om jag bara visste hur, om jag vågade, skulle jag göra allt annat än att hoppa på Utbildningen, dvs ta min plats i samhället om man vill vara så högtravande.
För jag vill göra allting baklänges, krångla mig ur så mycket som möjligt.
I alla fall kände jag så... förr. Kanske inte lika mycket nu.
"Förr" var jag bergsäker på att jag en dag skulle bo i Stockholm och jobba med nåt där. Det är jag inte längre. Jag bor mycket hellre kvar häruppe i jämtarnas land, det ska jag säga.
Nej, Stockholm lockar inte alls längre.
Här måste man inte vara BÄST på allting. Jag har ju sorgligt nog levt efter devisen att om det jag gör inte är BÄST så duger det inte. Om jag inte kan spela piano lika bra som blabla, varför ska jag spela piano överhuvudtaget? Och jag har väldigt svårt att ta för mig i saker som jag vet att jag inte är BÄST i.
Man måste vara BÄST på nånting, annars överlever man inte, har jag trott.
Det är så fel så fel så fittfel som det kan bli!
Det är häruppe, långt ifrån byråkratin, utseendefixeringen, långt ifrån kapitalismens blodsugande satanskäftar... som jag får beröm för en powerpoint-presentation med bästföre-datum 2001. Det är här i obygden som de tycker jag är en konstnär när jag målar lite snögubbar och skyltar och grejs.
Med andra ord, om det fortsätter på det här viset kommer jag snart ha så mycket självförtroende att jag vågar göra vad som helst. Vad som helst.
1. De som lyssnar, iakttar, tolkar, förstår och handlar på bästa sätt därefter
2. De som tror att de lyssnar och förstår men egentligen bara framhäver sig själva väldigt mycket
3. De som varken lyssnar eller gör nåt, som nöjer sig med att följa mall 1 (exempelvis gymnasiet) för att direkt efter fortsätta med mall 2 (en utbildning till ex. lärare eller nåt praktyrke som optiker eller fastighetsmäklare, precis som pappa), träffar en partner på utbildning (mall 3) och lever lycklig resten av livet utan att nånsin fundera på att livet skulle kunna innebära nåt mer, t.ex. att flytta till Marocko i sex månader.
4. Dem som det lyssnas på, vars hörselorgan är totalt tillbakabildade, förtvinade och skrumpna på grund av minimalt lyssnande på omvärlden.
Okej, det finns en trygghet i att hoppa på En Utbildning.
Men om jag bara visste hur, om jag vågade, skulle jag göra allt annat än att hoppa på Utbildningen, dvs ta min plats i samhället om man vill vara så högtravande.
För jag vill göra allting baklänges, krångla mig ur så mycket som möjligt.
I alla fall kände jag så... förr. Kanske inte lika mycket nu.
"Förr" var jag bergsäker på att jag en dag skulle bo i Stockholm och jobba med nåt där. Det är jag inte längre. Jag bor mycket hellre kvar häruppe i jämtarnas land, det ska jag säga.
Nej, Stockholm lockar inte alls längre.
Här måste man inte vara BÄST på allting. Jag har ju sorgligt nog levt efter devisen att om det jag gör inte är BÄST så duger det inte. Om jag inte kan spela piano lika bra som blabla, varför ska jag spela piano överhuvudtaget? Och jag har väldigt svårt att ta för mig i saker som jag vet att jag inte är BÄST i.
Man måste vara BÄST på nånting, annars överlever man inte, har jag trott.
Det är så fel så fel så fittfel som det kan bli!
Det är häruppe, långt ifrån byråkratin, utseendefixeringen, långt ifrån kapitalismens blodsugande satanskäftar... som jag får beröm för en powerpoint-presentation med bästföre-datum 2001. Det är här i obygden som de tycker jag är en konstnär när jag målar lite snögubbar och skyltar och grejs.
Med andra ord, om det fortsätter på det här viset kommer jag snart ha så mycket självförtroende att jag vågar göra vad som helst. Vad som helst.
inte bra
Nu har jag jobbat jobbat jobbat ett bra tag, långar dagar och inte haft ledigt. Har jobbat två helger i rad t.ex.
I torsdags sa jag ifrån, gick hem och la mig. Det räckte för stunden, men det känns som att jag skulle behöva ytterligare en dag för att återhämta mig inför kommande vecka. För nu är jag inte ledig på... ja, nästa helg typ.
Suck.
Det är bättre just nu, eftersom jag hunnit laga mat, men i slutet av förra veckan var det helt bedrövligt när jag bara slängt i mig cornflakes och gått igen. Jag sov ingenting och libanessan kunde inte begripa vad det var. Jävla trögfattade människa dra åt helvete.
Jag vill varken ha TV eller radio på. Det räcker alldeles utmärkt med tystnaden och boken jag läser. Elizabeth Georges senaste, "Innan döden kom" den är jättebra.
Om en timme är tvätten klar. Jag ska hänga upp den men sen ska jag inte göra ETT SKIT mer idag. Jag skiter i att dammråttorna har släktkalas i alla vrår, jag skiter i att miljoner mer eller mindre viktiga papper ligger spridda överallt.
Förresten så är det snöstorm ute. Igår var det tolv minusgrader när jag kom hem från operan som förresten inte var sådär värst...
Ajööö sålänge
I torsdags sa jag ifrån, gick hem och la mig. Det räckte för stunden, men det känns som att jag skulle behöva ytterligare en dag för att återhämta mig inför kommande vecka. För nu är jag inte ledig på... ja, nästa helg typ.
Suck.
Det är bättre just nu, eftersom jag hunnit laga mat, men i slutet av förra veckan var det helt bedrövligt när jag bara slängt i mig cornflakes och gått igen. Jag sov ingenting och libanessan kunde inte begripa vad det var. Jävla trögfattade människa dra åt helvete.
Jag vill varken ha TV eller radio på. Det räcker alldeles utmärkt med tystnaden och boken jag läser. Elizabeth Georges senaste, "Innan döden kom" den är jättebra.
Om en timme är tvätten klar. Jag ska hänga upp den men sen ska jag inte göra ETT SKIT mer idag. Jag skiter i att dammråttorna har släktkalas i alla vrår, jag skiter i att miljoner mer eller mindre viktiga papper ligger spridda överallt.
Förresten så är det snöstorm ute. Igår var det tolv minusgrader när jag kom hem från operan som förresten inte var sådär värst...
Ajööö sålänge
torsdag 20 november 2008
Nyheter i korthet
Lyssnade nyss på Radio Jämtlands halv fem-nyheter. Faktum är (och detta trodde jag inte för en månad sen) att det känns riktigt trivsamt att höra om att de funderar på att flytta högstadiet i Järpen till Mörsil istället. Inte för att jag bryr mig om var Järpenbarnen går i skolan, det är väl bara mysigt att höra lite nya orter i lokalnyheterna.
Och att det har mögel även i skolduscharna här på Frösön.
..........
För övrigt så byter Le Boeug namn till Skalleper från och med nu. Det kan vara fler namnbyten på gång, måste bara hitta adekvata ersättningsnamn först. Somliga passar liksom inte, ju mer jag lär känna folk.
I mitt sömndruckna, totalt osociala tillstånd imorse drack jag, penntrollet och Pavarotti kaffe tillsammans med Skalleper, Knocke och Smocke. Dem kan jag slappna av med. Värre är det när the Boss kommer med, då blir jag nervös. Usch.
..........
Jag är så glad att Pavarotti finns här, det vore mycket tråkigare annars. På söndag ska han och Den Vita frun och snorkfrökens kör sjunga lite Bach.
Det kanske man borde gå och lyssna på.
Ikväll ska jag steka pannkakor.
Auf Wiedersen!
Och att det har mögel även i skolduscharna här på Frösön.
..........
För övrigt så byter Le Boeug namn till Skalleper från och med nu. Det kan vara fler namnbyten på gång, måste bara hitta adekvata ersättningsnamn först. Somliga passar liksom inte, ju mer jag lär känna folk.
I mitt sömndruckna, totalt osociala tillstånd imorse drack jag, penntrollet och Pavarotti kaffe tillsammans med Skalleper, Knocke och Smocke. Dem kan jag slappna av med. Värre är det när the Boss kommer med, då blir jag nervös. Usch.
..........
Jag är så glad att Pavarotti finns här, det vore mycket tråkigare annars. På söndag ska han och Den Vita frun och snorkfrökens kör sjunga lite Bach.
Det kanske man borde gå och lyssna på.
Ikväll ska jag steka pannkakor.
Auf Wiedersen!
onsdag 19 november 2008
Elisabet Tebasile
Igår kväll som jag var så trött, och så sover jag i knappt fem timmar, vaknar kvart över tre och kan för mitt liv inte somna om!!!!
Jag vill sooova..!!
Men näädå, jag ska ligga här och vrida och vända på mig och lyssna på samma låtar i radion som tuggas om om igen..
Och det är väl inte ens fullmåne så varför i halva friden är jag så orolig?
Kanske är den gångna veckans regelbundna sov- och mattider... hrm..
Jobb jobb jobb.
GÄSP.
---------
Jaha, idag är det onsdag. Kyrkfrukost om ...gäsp... två timmar... otroligt roligt.. känns det just nu.
Jag har lust att gå till nån frisör och klippa mig. Vill ha lugg, ser så barnsligt ut när jag jämt slänger upp pannhåret på hjässan med några hårspännen.
Sen har jag varit på vippen att färga håret igen, men jag SKA stå emot, för jag vill faktiskt ha min naturliga hårfärg. Sen vill jag se hur mörkt håret blir på vintern, för det har jag glömt.
...........
Grattis på namnsdagen, alla Elisabetor!
Jag vill sooova..!!
Men näädå, jag ska ligga här och vrida och vända på mig och lyssna på samma låtar i radion som tuggas om om igen..
Och det är väl inte ens fullmåne så varför i halva friden är jag så orolig?
Kanske är den gångna veckans regelbundna sov- och mattider... hrm..
Jobb jobb jobb.
GÄSP.
---------
Jaha, idag är det onsdag. Kyrkfrukost om ...gäsp... två timmar... otroligt roligt.. känns det just nu.
Jag har lust att gå till nån frisör och klippa mig. Vill ha lugg, ser så barnsligt ut när jag jämt slänger upp pannhåret på hjässan med några hårspännen.
Sen har jag varit på vippen att färga håret igen, men jag SKA stå emot, för jag vill faktiskt ha min naturliga hårfärg. Sen vill jag se hur mörkt håret blir på vintern, för det har jag glömt.
...........
Grattis på namnsdagen, alla Elisabetor!
söndag 16 november 2008
Do I have to blogg?
Jag har inte haft ledigt på väldigt länge nu, det börjar känns i kroppen och knoppen.
Och inte har jag ledigt förrän typ.... om en vecka. På söndag. Tjo-hej.
Idag var det dags för barnkörerna att framföra sin Noaks ark-musikal som de övat på varje tisdag i rätt många veckor (...).
Åkte dit upp (till Frösö kyrka alltså) med penntrollet och satte upp kulisserna, jomen här fixas det minsann.
Apropå det så har uppenbarligen både Gnölfjölen och libanessan stora brister i sin konstkännedomkunskapbildning, för de tycker att jag "ritar" bra så nu har jag åkt på att göra både det ena och det andra, affischer, skyltar och troligtvis även en powerpoint-presentation till jul.
Hej och hå.
Mina powerpoint-kunskaper är liksom sååå.... 2001.
Och det menar jag verkligen. JAG har ju sett vad folk nu kan göra med photoshop och allt vad det heter, jag har ingen aaaaaaaaaning om hur man gör sånt.
I vilket fall som helst så var det Le boeug som var prästen idag igen, han kör hårt nu, ska vara med på ungdomsmässan ikväll också.
Alla barnen var utklädda till djur (naturligtvis, med Noaks ark och så), själv gick jag omkring och kände mig som fantomen på operan i min mask och röda lakan med svarta papperscirklar på (jag var nyckelpiga).
Sen fick jag köra bil! Penntrollet är en modig kvinna, jag, som inte kört bil på... tre månader och idag var det dessutom första dagen med rejält vinterväglag också, jag fick köra hennes sambos bil (och de har inte varit sambos så länge).
Jag älskar att köra bil, fick köra från FK till HBK och ja, det gick väl rätt hyfsat. Tyckte bättre om att köra därute på slätten än inne i smeten med alla korsningar och högerreglen och skit.
Ja ba körde. Dä ä bar å kör.
sen när jag kom hem nu stekte jag pannkakor. Gott. Ikväll är det som sagt ungdomsmässa och imorgon ska jag på dopsamtal. Yeah.
Igår kväll hade jag frågesport om Åtvidaberg för seniorerna. Efter sju sorger och åtta bedrövelser med projektorn så fick vi äntligen igång bildspelet. Mitt högteknologiska (*host*) powerpoint-grejs som gnölfjölen och libanessan aldrig sett maken till förut. Jaja.
Två av tjejerna hade alla rätt och belönades för detta med varsitt paket Åtvidabergs-te.
Har aldrig druckit det förr men fick syn på det när jag var hemma.
Så det så.
Har jag glömt nåt? Det har jag säkert.
Orka.
Je årsk int, som Kopka skulle säga.
Och "pärstampa" betyder potatismos.
Ajööö.
Och inte har jag ledigt förrän typ.... om en vecka. På söndag. Tjo-hej.
Idag var det dags för barnkörerna att framföra sin Noaks ark-musikal som de övat på varje tisdag i rätt många veckor (...).
Åkte dit upp (till Frösö kyrka alltså) med penntrollet och satte upp kulisserna, jomen här fixas det minsann.
Apropå det så har uppenbarligen både Gnölfjölen och libanessan stora brister i sin konstkännedomkunskapbildning, för de tycker att jag "ritar" bra så nu har jag åkt på att göra både det ena och det andra, affischer, skyltar och troligtvis även en powerpoint-presentation till jul.
Hej och hå.
Mina powerpoint-kunskaper är liksom sååå.... 2001.
Och det menar jag verkligen. JAG har ju sett vad folk nu kan göra med photoshop och allt vad det heter, jag har ingen aaaaaaaaaning om hur man gör sånt.
I vilket fall som helst så var det Le boeug som var prästen idag igen, han kör hårt nu, ska vara med på ungdomsmässan ikväll också.
Alla barnen var utklädda till djur (naturligtvis, med Noaks ark och så), själv gick jag omkring och kände mig som fantomen på operan i min mask och röda lakan med svarta papperscirklar på (jag var nyckelpiga).
Sen fick jag köra bil! Penntrollet är en modig kvinna, jag, som inte kört bil på... tre månader och idag var det dessutom första dagen med rejält vinterväglag också, jag fick köra hennes sambos bil (och de har inte varit sambos så länge).
Jag älskar att köra bil, fick köra från FK till HBK och ja, det gick väl rätt hyfsat. Tyckte bättre om att köra därute på slätten än inne i smeten med alla korsningar och högerreglen och skit.
Ja ba körde. Dä ä bar å kör.
sen när jag kom hem nu stekte jag pannkakor. Gott. Ikväll är det som sagt ungdomsmässa och imorgon ska jag på dopsamtal. Yeah.
Igår kväll hade jag frågesport om Åtvidaberg för seniorerna. Efter sju sorger och åtta bedrövelser med projektorn så fick vi äntligen igång bildspelet. Mitt högteknologiska (*host*) powerpoint-grejs som gnölfjölen och libanessan aldrig sett maken till förut. Jaja.
Två av tjejerna hade alla rätt och belönades för detta med varsitt paket Åtvidabergs-te.
Har aldrig druckit det förr men fick syn på det när jag var hemma.
Så det så.
Har jag glömt nåt? Det har jag säkert.
Orka.
Je årsk int, som Kopka skulle säga.
Och "pärstampa" betyder potatismos.
Ajööö.
torsdag 13 november 2008
Jag är kär
...mm ja. Den där pirrande känslan, allting är bara underbart och låt mig stanna här för evigt.
Jag har en ny kärlek, den heter Storsjöbygden och upplevs med fördel i frostvacker solnedgång från ett bilfönster.
--------------
För övrigt så har jag börjat tala jämtska, eller jamska som de säger, så fort jag är med barngrupperna. Och det är rätt ofta.
Jag begriper mig inte på tungan min, den bara slinter iväg ibland.
Ikväll blir det Sikvägen och unga konfirmandledare. Var i Sunne förut, väldigt kul eftersom jag inte vart där sen i somras. Fick träffa lite annat folk än dem jag trampar runt med i vanliga fall :)
Ajö.
Jag har en ny kärlek, den heter Storsjöbygden och upplevs med fördel i frostvacker solnedgång från ett bilfönster.
--------------
För övrigt så har jag börjat tala jämtska, eller jamska som de säger, så fort jag är med barngrupperna. Och det är rätt ofta.
Jag begriper mig inte på tungan min, den bara slinter iväg ibland.
Ikväll blir det Sikvägen och unga konfirmandledare. Var i Sunne förut, väldigt kul eftersom jag inte vart där sen i somras. Fick träffa lite annat folk än dem jag trampar runt med i vanliga fall :)
Ajö.
torsdag 6 november 2008
Ett enda stort leende
var jag när jag lämnade salongen efter premiären av "Frösö kyrka 800 år" ikväll.
Skitsamma att jag var den enda i publiken under 75 år vid just denna visning.
Skitsamma att koncentrationen av tantparfym var så stark att jag höll på att kvävas.
Tänk att just jag får lov att vara och leva just här, just nu på denna underbara plats med de här fantastiska människorna och de har så kul och det är sån GEMENSKAAAAP..!!
och det är så vacker natur också.
Musiken.
Mmmmmm...
Jaa... fan vad religiös man blir :P
*************************************
I övrigt så ska jag faktiskt på teater på lördag! I Stockholm.
Ska bli kul.
Och så får jag ju åka tåg igen. Älskar fortfarande att åka tåg.
Nu ska jag äta pyttipanna.
Skitsamma att jag var den enda i publiken under 75 år vid just denna visning.
Skitsamma att koncentrationen av tantparfym var så stark att jag höll på att kvävas.
Tänk att just jag får lov att vara och leva just här, just nu på denna underbara plats med de här fantastiska människorna och de har så kul och det är sån GEMENSKAAAAP..!!
och det är så vacker natur också.
Musiken.
Mmmmmm...
Jaa... fan vad religiös man blir :P
*************************************
I övrigt så ska jag faktiskt på teater på lördag! I Stockholm.
Ska bli kul.
Och så får jag ju åka tåg igen. Älskar fortfarande att åka tåg.
Nu ska jag äta pyttipanna.
onsdag 5 november 2008
trääääligt
Libanessan är lite tjatgnatig just nu.
Jag HATAR när folk tjatar på mig sådär direkt. Kom hellre med grova antydningar om vad jag ska göra, men tjata på mig så slår jag bakut direkt!
Hmpf.
Å andra sidan så vore det oerhört tråkigt om alla var likadana. Jag begriper inte hur, men Frösö församling har verkligen lyckats att få ihop ett unikt urval människor, där alla är olika och funkar så bra ihop och har så kul på sitt jobb.
Iaf är det vad jag ser.
Och JAG tycker att det funkar bra, libanessan bara tjatar och tjatar och vill veta och vill veta om hittan och dittan och vad JAG känner och hur det GÅR med allting och trivs jag med det här och där och varför inte och bla bla bla bla blaaaa..... LÅT MIG VARA IFRED MÄNNISKA!!!!
Därför ska det bli väldigt skönt att ha konfirmander ikväll med Pavarotti och penntrollet, de är väääldigt avslappnade jämfört med libanessan och det är så skönt :D
Men som sagt, alla behövs.
Nu ska jag äta mat.
Jag HATAR när folk tjatar på mig sådär direkt. Kom hellre med grova antydningar om vad jag ska göra, men tjata på mig så slår jag bakut direkt!
Hmpf.
Å andra sidan så vore det oerhört tråkigt om alla var likadana. Jag begriper inte hur, men Frösö församling har verkligen lyckats att få ihop ett unikt urval människor, där alla är olika och funkar så bra ihop och har så kul på sitt jobb.
Iaf är det vad jag ser.
Och JAG tycker att det funkar bra, libanessan bara tjatar och tjatar och vill veta och vill veta om hittan och dittan och vad JAG känner och hur det GÅR med allting och trivs jag med det här och där och varför inte och bla bla bla bla blaaaa..... LÅT MIG VARA IFRED MÄNNISKA!!!!
Därför ska det bli väldigt skönt att ha konfirmander ikväll med Pavarotti och penntrollet, de är väääldigt avslappnade jämfört med libanessan och det är så skönt :D
Men som sagt, alla behövs.
Nu ska jag äta mat.
måndag 3 november 2008
novemberljus
Höstrusk är tydligen en östgötsk företeelse och jag saknar det när jag kommer upp till Jämtland där det bara är solsken hela tiden.
Höstrusk är en del av min själ.
--------
Nu är det måndag. Alla har börjat skolan och jobbet igen, utom jag som börjar imorgon. Idag tvättar jag och ska äta köttfärssås till lunch. Sen måste jag åka och handla.
dvs, ta bussen och släpa hem kassarna. Gäsp.
Jag saknar nånting.
Det känns liksom inte riktigt bra just nu. Det krävs mer för att jag ska trivas häruppe.
Jag fokuserar just nu på att jag ska neråt landet igen till helgen redan.
Jag tycker fortfarande om att åka tåg. Bara man har vettigt sällskap så. Och får åka framlänges. Jag hade extrem tur med bägge dessa saker igår, skönt :)
-----------
Kanske jag faktiskt skulle skriva nåt konkret om veckan som varit och veckan som kommer?
Jo.
Träffade Malin i onsdags, mycket trevligt, mycket god mat lagade vi. Mmm, måste köpa After eight idag tror jag. Det kan jag äta tills jag spyr.
Träffade Tina i fredags, också oerhört trevligt. Lyxmiddag på gyllene måsen.
I övrigt har det varit T-O-M-T i kompiskalendern.... :(
På tal om det så... kom att tänka på P häromdagen. Tro det eller ej, men jag tänker faktiskt inte så mycket på honom längre. Kom fram till att jag saknar honom ändå, inte bara för att jag tycker om honom på det sättet, utan bara för... ja, han är liksom fantastisk egentligen. Och man blev ju så van att få sin dagliga dos av P... och nu...?? Ingenting. Puts väck, klipp alla kontakter.
-----------
På torsdag är det premiär på storfilmen "Frösö kyrka 800 år" i Hornbergskyrkan.
Haha.
Höstrusk är en del av min själ.
--------
Nu är det måndag. Alla har börjat skolan och jobbet igen, utom jag som börjar imorgon. Idag tvättar jag och ska äta köttfärssås till lunch. Sen måste jag åka och handla.
dvs, ta bussen och släpa hem kassarna. Gäsp.
Jag saknar nånting.
Det känns liksom inte riktigt bra just nu. Det krävs mer för att jag ska trivas häruppe.
Jag fokuserar just nu på att jag ska neråt landet igen till helgen redan.
Jag tycker fortfarande om att åka tåg. Bara man har vettigt sällskap så. Och får åka framlänges. Jag hade extrem tur med bägge dessa saker igår, skönt :)
-----------
Kanske jag faktiskt skulle skriva nåt konkret om veckan som varit och veckan som kommer?
Jo.
Träffade Malin i onsdags, mycket trevligt, mycket god mat lagade vi. Mmm, måste köpa After eight idag tror jag. Det kan jag äta tills jag spyr.
Träffade Tina i fredags, också oerhört trevligt. Lyxmiddag på gyllene måsen.
I övrigt har det varit T-O-M-T i kompiskalendern.... :(
På tal om det så... kom att tänka på P häromdagen. Tro det eller ej, men jag tänker faktiskt inte så mycket på honom längre. Kom fram till att jag saknar honom ändå, inte bara för att jag tycker om honom på det sättet, utan bara för... ja, han är liksom fantastisk egentligen. Och man blev ju så van att få sin dagliga dos av P... och nu...?? Ingenting. Puts väck, klipp alla kontakter.
-----------
På torsdag är det premiär på storfilmen "Frösö kyrka 800 år" i Hornbergskyrkan.
Haha.
torsdag 30 oktober 2008
blondinanna
Ah shit asså vad jag har sovit dåligt inatt då. Tänkte jag skulle lägga upp listor på allt smink jag använder för det är ju så JÄVLA många som läser det här, tack gullepluttar jag älskar er! Utan mina läsare vore bloggen ingenting! Och sen så bara MÅSTE jag ju lägga upp ALLT jag inhandlade på min senaste shoppingrunda så att alla ni kan ta del av det, för ni är säkert jätteintresserade av vad jag har på mig.
Och dessutom för vi ju inte glömma dagens outfit! Alltid viktigt att vara snyggt klädd, vältränad och redo för vad som helst! Glöm aldrig det!
Så:
Smink: A-creme, masacara från Estée lauder. Brukar ofta låta mascaran sitta kvar för att få den där lite härjade looken dagen efter.
Senaste shoppingrunda: En ryggsäck på Clas Ohlson för 220 kr eller nåt. Tror märket hette High Sierra. Grå var den i alla fall.
dagens outfit: Pyjamas och fleecetröja. Det är ju för tusan frost ute!
Yeah, I'm the best!
Och dessutom för vi ju inte glömma dagens outfit! Alltid viktigt att vara snyggt klädd, vältränad och redo för vad som helst! Glöm aldrig det!
Så:
Smink: A-creme, masacara från Estée lauder. Brukar ofta låta mascaran sitta kvar för att få den där lite härjade looken dagen efter.
Senaste shoppingrunda: En ryggsäck på Clas Ohlson för 220 kr eller nåt. Tror märket hette High Sierra. Grå var den i alla fall.
dagens outfit: Pyjamas och fleecetröja. Det är ju för tusan frost ute!
Yeah, I'm the best!
tisdag 28 oktober 2008
Again with the nostalgia
Det är höstigt här hemma.
Mycket höstigare än på Frösön tycker jag. Där blir det bara vinter pang bom.
Här är det höst.
Och jag tycker om hösten.
Jag börjar längta till julen också. Adventsljusstakar i alla fönster, glögg och julmust. Julmat, lucia och julkonsert i Stora kyrkan.
Men den högtid som ändå är den starkaste för mig, det är nog Valborg faktiskt. När jag får hemlängtan, då lägger jag in en bild på majelden som bakgrund i mobilen.
..........
Mor och jag var ute och gick Långpromenaden, dalgatan + Slevringe dvs... fantastiskt väder. Lerigt och soligt. tog en och en halv timme.
Gick då förbi P's gamla boningshus.... -distans- bra?
...........
För övrigt är jag ordentligt sur, förbannad, ledsen och besviken på en viss madam som försäkrat gång på gång att vi skulle ses på lovet men inte hört av sig ett enda dugg (eller svarat på mejl, sms osv). Så fan heller att jag krusar längre. Och därmed basta.
Mycket höstigare än på Frösön tycker jag. Där blir det bara vinter pang bom.
Här är det höst.
Och jag tycker om hösten.
Jag börjar längta till julen också. Adventsljusstakar i alla fönster, glögg och julmust. Julmat, lucia och julkonsert i Stora kyrkan.
Men den högtid som ändå är den starkaste för mig, det är nog Valborg faktiskt. När jag får hemlängtan, då lägger jag in en bild på majelden som bakgrund i mobilen.
..........
Mor och jag var ute och gick Långpromenaden, dalgatan + Slevringe dvs... fantastiskt väder. Lerigt och soligt. tog en och en halv timme.
Gick då förbi P's gamla boningshus.... -distans- bra?
...........
För övrigt är jag ordentligt sur, förbannad, ledsen och besviken på en viss madam som försäkrat gång på gång att vi skulle ses på lovet men inte hört av sig ett enda dugg (eller svarat på mejl, sms osv). Så fan heller att jag krusar längre. Och därmed basta.
måndag 27 oktober 2008
Hemma?
Tjo.
Har nu varit "hemma" i typ 30 timmar plus minus vad det nu blir med vintertid och sånt. har hunnit hälsa på mormor och varit med om brandlarm på Getingen. Jojjo... stora saker.
jag tänkte på en sak.
Det där med landskap och sånt.
Man bor på ett ställe, kan bo där i trettio år, men ändå känner man sig som... nåt annat. Invandrade svenskar (redan där börjar krångligheterna, vad ska man kalla dem och vem är det man syftar på?) pratar ju ibland om det där att känna sig svensk, fast man har sina rötter i tjotahejti.
Jag bor nu i Jämtland tillfälligtvis och har hela tiden sagt att jag ska "hem" till Åtvid. Men Åtvid är inte den där genuina hemkänslan som jag menar. Det hade varit bättre om jag sagt, nu ska jag hem till huset där mamma bor och där jag har mina saker. Det är hemma.
Åtvid är inte hemma, det är ett ställe där jag växte upp och gick i skolan, med allt vad det innebär (har format mig som människa och bla bla bla bla....)
Och för att krångla till det ytterligare så är jag ju född på ett annat ställe, nämligen Stockholm.
Är jag stockholmare då?
Jag tror såhär: Ju mer jag är i Åtvid, desto mer stockholmsk blir jag, och ju mer jag är i Stockholm, desto med åtvidsk blir jag.
Så är det.
Vem blir jag i Jämtland då? Vet inte.
Idag ska jag till tandläkarn.
Har nu varit "hemma" i typ 30 timmar plus minus vad det nu blir med vintertid och sånt. har hunnit hälsa på mormor och varit med om brandlarm på Getingen. Jojjo... stora saker.
jag tänkte på en sak.
Det där med landskap och sånt.
Man bor på ett ställe, kan bo där i trettio år, men ändå känner man sig som... nåt annat. Invandrade svenskar (redan där börjar krångligheterna, vad ska man kalla dem och vem är det man syftar på?) pratar ju ibland om det där att känna sig svensk, fast man har sina rötter i tjotahejti.
Jag bor nu i Jämtland tillfälligtvis och har hela tiden sagt att jag ska "hem" till Åtvid. Men Åtvid är inte den där genuina hemkänslan som jag menar. Det hade varit bättre om jag sagt, nu ska jag hem till huset där mamma bor och där jag har mina saker. Det är hemma.
Åtvid är inte hemma, det är ett ställe där jag växte upp och gick i skolan, med allt vad det innebär (har format mig som människa och bla bla bla bla....)
Och för att krångla till det ytterligare så är jag ju född på ett annat ställe, nämligen Stockholm.
Är jag stockholmare då?
Jag tror såhär: Ju mer jag är i Åtvid, desto mer stockholmsk blir jag, och ju mer jag är i Stockholm, desto med åtvidsk blir jag.
Så är det.
Vem blir jag i Jämtland då? Vet inte.
Idag ska jag till tandläkarn.
lördag 25 oktober 2008
Heeeeeeeeem!
Häj sväjs lingonfäjs!
Nu ska jag hem till Öschöttashlätten! Dagen är kommen!
....Ja. Äntligen. eller nåt.
Jag kommer INTE sakna min idiotiska gnöltoalett som tjuter som en ångvissla så fort man spolar,,, eller, när överhuvudtaget någon i huset spolar... typ.
Jag kommer heller inte sakna.....hm... ensamheten i lägenheten. Fast det är inte så farligt nu faktiskt.
Jag KOMMER att sakna folket, gemenskapen, vi har faktiskt väldigt roligt och ju fler som kommer ihop desto bättre!
Äh, orkar inte skriva mer. Jag ska hem! Jag ska sitta på tåget i nio timmar och förhoppningsvis kanske det finns eluttag där... har aldrig prövat såna högteknologiska saker... men men.
Om sisådär tolv timmar har jag nog lagom kommit innanför dörren och väckt mamma och sagt goddag och stupat i min nybäddade säng.
Ajöööö.
Nu ska jag hem till Öschöttashlätten! Dagen är kommen!
....Ja. Äntligen. eller nåt.
Jag kommer INTE sakna min idiotiska gnöltoalett som tjuter som en ångvissla så fort man spolar,,, eller, när överhuvudtaget någon i huset spolar... typ.
Jag kommer heller inte sakna.....hm... ensamheten i lägenheten. Fast det är inte så farligt nu faktiskt.
Jag KOMMER att sakna folket, gemenskapen, vi har faktiskt väldigt roligt och ju fler som kommer ihop desto bättre!
Äh, orkar inte skriva mer. Jag ska hem! Jag ska sitta på tåget i nio timmar och förhoppningsvis kanske det finns eluttag där... har aldrig prövat såna högteknologiska saker... men men.
Om sisådär tolv timmar har jag nog lagom kommit innanför dörren och väckt mamma och sagt goddag och stupat i min nybäddade säng.
Ajöööö.
torsdag 23 oktober 2008
2 dar till höstlovet
Hej hopp grantopp.
Just hemkommen från konfirmandplanering med Pavarotti och penntroll. Äter choklad och glass. Gott.
Inatt sov jag inte mycket, ungefär mellan 22-02 för att vara exakt. Jag har ju radion på hela nätterna och jag vet att jag hörde Ekot klockan 2,3,4 och 5.
Kan tala om vad de pratade om i "Vaken, i P3 och P4" iaf vid halv tre-snåret nån gång. De pratade om det här med 200 kr-lappen och vem som skulle vara på den. Drottning Silvia var ett förslag. Astrid Lindgren... och så vidare.
I övrigt så berodde nog min dåliga sömn på att hjärnan ville bearbeta gårdagskvällen och köra allt i repris framlänges och baklänges tills allt hade sorterats in. Allt jag gjort, allt jag sagt, allt jag tänkt och allt som hänt.
Synnerligen jobbig process.
The Boss var prästen igår när vi var på kvällsmässan med konfirmanderna. Jag kom på efteråt att jag tycker nog att The Boss är den av prästerna här som för minst auktoritet med sig, iaf i kyrkorummet. Och det är lite konstigt kanske, man kunde ju tycka att Chefen ska vara den klarast lysande stjärnan, men så är det inte.
Det hade med rösten att göra. Ingen närvaro i rösten, han bara stod och babblade där framme.
Nej, då kommer nog Pavarotti och Le boeug på delad förstaplats i auktoritetskampen.
Så det så. Kanske Pavarotti är lite före ändå.
Hursomhelst.
Nu ska jag försöka ta igen mig lite... måste börja packa snart också.
Det känns lite dubbelt att komma "hem" nu. Nödvändigt jo, fast ändå inte helt..
Och vad ska jag göra på tåget i nio timmar??
Just hemkommen från konfirmandplanering med Pavarotti och penntroll. Äter choklad och glass. Gott.
Inatt sov jag inte mycket, ungefär mellan 22-02 för att vara exakt. Jag har ju radion på hela nätterna och jag vet att jag hörde Ekot klockan 2,3,4 och 5.
Kan tala om vad de pratade om i "Vaken, i P3 och P4" iaf vid halv tre-snåret nån gång. De pratade om det här med 200 kr-lappen och vem som skulle vara på den. Drottning Silvia var ett förslag. Astrid Lindgren... och så vidare.
I övrigt så berodde nog min dåliga sömn på att hjärnan ville bearbeta gårdagskvällen och köra allt i repris framlänges och baklänges tills allt hade sorterats in. Allt jag gjort, allt jag sagt, allt jag tänkt och allt som hänt.
Synnerligen jobbig process.
The Boss var prästen igår när vi var på kvällsmässan med konfirmanderna. Jag kom på efteråt att jag tycker nog att The Boss är den av prästerna här som för minst auktoritet med sig, iaf i kyrkorummet. Och det är lite konstigt kanske, man kunde ju tycka att Chefen ska vara den klarast lysande stjärnan, men så är det inte.
Det hade med rösten att göra. Ingen närvaro i rösten, han bara stod och babblade där framme.
Nej, då kommer nog Pavarotti och Le boeug på delad förstaplats i auktoritetskampen.
Så det så. Kanske Pavarotti är lite före ändå.
Hursomhelst.
Nu ska jag försöka ta igen mig lite... måste börja packa snart också.
Det känns lite dubbelt att komma "hem" nu. Nödvändigt jo, fast ändå inte helt..
Och vad ska jag göra på tåget i nio timmar??
måndag 20 oktober 2008
äölkjhgfdsa!
Vad det är TRÅÅÅÅKIGT att gå hemma och trampa runt i tjugofem kvadratmeter (eller nåt) i två dagar, jag tror att jag KLÄTTRAR på VÄGGARNA SNAAART!!
Ge. Mig. Jobb!
Trodde aldrig jag skulle skriva det :P Men, GE MIG JOBB!!!!!
Helgens höjdpunkt inträffade idag när jag träffade Gunilla på stan. Mycket trevligt och lunch på gyllene Måsen också. Hade äntligen det där "prata om alla på jobbet"-samtalet som jag längtat efter! Vilket INTE är detsamma som att prata skit.
För prata skit GÖR man inte på Frösön, det har jag lärt mig.
Bllaaaarghh!! Jag måste ta en promenad sen tror jag, annars kommer jag bara ligga och sno runt i sängen hela natten.
Ajööööö
Ge. Mig. Jobb!
Trodde aldrig jag skulle skriva det :P Men, GE MIG JOBB!!!!!
Helgens höjdpunkt inträffade idag när jag träffade Gunilla på stan. Mycket trevligt och lunch på gyllene Måsen också. Hade äntligen det där "prata om alla på jobbet"-samtalet som jag längtat efter! Vilket INTE är detsamma som att prata skit.
För prata skit GÖR man inte på Frösön, det har jag lärt mig.
Bllaaaarghh!! Jag måste ta en promenad sen tror jag, annars kommer jag bara ligga och sno runt i sängen hela natten.
Ajööööö
lördag 18 oktober 2008
vakuum
Jag vill ha någon att diskutera med. Som delar mitt liv, som är i min egen ålder.
Ur den synvinkeln tjänar det ingenting till att åka hem, där finns "bara" mitt gamla liv... De vet inte hur jag känner mig nu.
Och jag vill börja på ny kula.
Men hur???
Köpte halvårskort på Friskis o Svettis idag, haha.
Tycker ju mest om att vara ute i friska luften, men om det nu blir fem meter snö som ligger fram till maj, så kanske man inte är så pigg på att promenera... jajja, det är ju inte jag som betalar ändå :P
Å ena sidan så vill jag vila, å andra sidan är hjärnan så uppe i varv just nu. Låg och snodde runt i sängen hela natten, sov inte alls bra.
Tänker mycket, på folket här och hur de är och varför de gör som de gör och sånt. Och på hur skillnaderna är mellan "Norrland" och "civilisationen"....
I förrgår t.ex., när jag skulle förklara för Pavarottis dotter var jag kom ifrån, så började jag med "Åtvidaberg?" ingen reaktion. "Östergötland?" ingen reaktion. "Linköping?" ingen reaktion. "....Stockholm?" sa jag till slut.
Då lossnade det. "Och så 25 mil söderut" fortsatte jag. Hon förstod.
Så nu vet ni det. Stockholm är Åtvids närmsta stad.
Ur den synvinkeln tjänar det ingenting till att åka hem, där finns "bara" mitt gamla liv... De vet inte hur jag känner mig nu.
Och jag vill börja på ny kula.
Men hur???
Köpte halvårskort på Friskis o Svettis idag, haha.
Tycker ju mest om att vara ute i friska luften, men om det nu blir fem meter snö som ligger fram till maj, så kanske man inte är så pigg på att promenera... jajja, det är ju inte jag som betalar ändå :P
Å ena sidan så vill jag vila, å andra sidan är hjärnan så uppe i varv just nu. Låg och snodde runt i sängen hela natten, sov inte alls bra.
Tänker mycket, på folket här och hur de är och varför de gör som de gör och sånt. Och på hur skillnaderna är mellan "Norrland" och "civilisationen"....
I förrgår t.ex., när jag skulle förklara för Pavarottis dotter var jag kom ifrån, så började jag med "Åtvidaberg?" ingen reaktion. "Östergötland?" ingen reaktion. "Linköping?" ingen reaktion. "....Stockholm?" sa jag till slut.
Då lossnade det. "Och så 25 mil söderut" fortsatte jag. Hon förstod.
Så nu vet ni det. Stockholm är Åtvids närmsta stad.
onsdag 15 oktober 2008
jävla skit
Finns det nån som vågar tala om för mig varför jag framstår som en surpuppa när jag aldrig har trivts så bra som jag nu gör?
Jag ger tydligen ifrån mig vissa läten (suckar) och går inte omkring och ler som en idiot 90% av tiden, så därför "verkar jag inte trivas"....
Det var som en slag i ansiktet när jag fick höra det. Så glad som jag känt mig de sista dagarna, har jag aldrig gjort förr. Typ.
När jag "suckar" på detta sätt, är det för att sortera nyinkommen information i hjärnan. Jag får reda på att jag ska göra nåt och under tiden som jag suckar hinner jag sortera in informationen och vet vad jag ska säga härnäst.
Men jag får tydligen hitta på nån annan pausunderhållning... jag kanske ska hjula tvärs genom rummet eller spotta i nacken på den som sitter bredvid.
sur. Ja, nu är jag faktiskt sur. Det har jag inte varit på bra länge.
Jävla blinda kärringar.
Jag ger tydligen ifrån mig vissa läten (suckar) och går inte omkring och ler som en idiot 90% av tiden, så därför "verkar jag inte trivas"....
Det var som en slag i ansiktet när jag fick höra det. Så glad som jag känt mig de sista dagarna, har jag aldrig gjort förr. Typ.
När jag "suckar" på detta sätt, är det för att sortera nyinkommen information i hjärnan. Jag får reda på att jag ska göra nåt och under tiden som jag suckar hinner jag sortera in informationen och vet vad jag ska säga härnäst.
Men jag får tydligen hitta på nån annan pausunderhållning... jag kanske ska hjula tvärs genom rummet eller spotta i nacken på den som sitter bredvid.
sur. Ja, nu är jag faktiskt sur. Det har jag inte varit på bra länge.
Jävla blinda kärringar.
tisdag 14 oktober 2008
Tirsdag
Jag läste en artikel på Aftonbladet idag som gjorde mig litt fundersam.. Det var det där om Facebook och att man inte kan avsluta sitt konto och att man är typ helt livegen till ägarna med alla foton och sånt... känns ju inte redigt bra.
Om man nu ändå ville försöka ta sig ur Facebook-sekten, så skulle man försöka med att radera alla sina kontakter, ta bort alla sina applikationer och foton och sen skicka ett mejl till administrationen och be att få bli borttagen.
Så det så.
För övrigt så är jag väldigt sjungsjuk idag. Sitter och skrålar med i alla Duvemåla-låtar.. grannarna får skylla sig själva, de hade faktiskt fest både i fredags och lördags.... Moahaha..
Just det! Rebell-Anna har varit i farten igen!
Igår kväll skulle jag utforska en kör inne i Östersund (inte värt att skriva vilken kyrka den kören tillhörde, men det var inte min hemkyrka), eftersom jag hemskt gärna vill sjunga i kör men Frösökören krockar med konfirmanderna så... Hursomhelst.
Jag stegade in där med alla mina fördomar om gospelkörer och frikyrkor i högsta hugg och jag behövde inte vänta länge med att få allt bekräftat och mer därtill!
Kvävningskänslor! Allvarligt talat, jag stod inte ut mer än 40 minuter med det där tramseriet om "You are holy" och "Väntar du på mig?" eller vad fan det hette. Och så "Ovan där" som grädde på moset!
Nä tack så mycket!
Mitt under pågående sjungeri smet jag min väg (om nån skulle fråga tänkte jag säga att jag skulle på toa), tog min jacka, smög nerför trappan och slängde igen dörren efter mig! Sen sprang jag hela vägen hem, alla tre kilometerna! Tjoho, jag kände mig fri och rebellisk!
Tralla la.
Ikväll ska jag se "House"
Om man nu ändå ville försöka ta sig ur Facebook-sekten, så skulle man försöka med att radera alla sina kontakter, ta bort alla sina applikationer och foton och sen skicka ett mejl till administrationen och be att få bli borttagen.
Så det så.
För övrigt så är jag väldigt sjungsjuk idag. Sitter och skrålar med i alla Duvemåla-låtar.. grannarna får skylla sig själva, de hade faktiskt fest både i fredags och lördags.... Moahaha..
Just det! Rebell-Anna har varit i farten igen!
Igår kväll skulle jag utforska en kör inne i Östersund (inte värt att skriva vilken kyrka den kören tillhörde, men det var inte min hemkyrka), eftersom jag hemskt gärna vill sjunga i kör men Frösökören krockar med konfirmanderna så... Hursomhelst.
Jag stegade in där med alla mina fördomar om gospelkörer och frikyrkor i högsta hugg och jag behövde inte vänta länge med att få allt bekräftat och mer därtill!
Kvävningskänslor! Allvarligt talat, jag stod inte ut mer än 40 minuter med det där tramseriet om "You are holy" och "Väntar du på mig?" eller vad fan det hette. Och så "Ovan där" som grädde på moset!
Nä tack så mycket!
Mitt under pågående sjungeri smet jag min väg (om nån skulle fråga tänkte jag säga att jag skulle på toa), tog min jacka, smög nerför trappan och slängde igen dörren efter mig! Sen sprang jag hela vägen hem, alla tre kilometerna! Tjoho, jag kände mig fri och rebellisk!
Tralla la.
Ikväll ska jag se "House"
söndag 12 oktober 2008
Thanksgiving
Fick skjuts med Le boeug till Sockenstugan där penntroll och lilltroll med vänner gjorde kaffe till folket. Gick upp till Kyrkan med stort F och hängde av mig jackan på läktarn. Den vita frun yrade runt framme vid altaret och höll någorlunda koll på småfolket som sedan sjungövade av hjärtats lust.
Gnölfjölen och libanessan anlände med flaggor som miniorerna målade i fredags, det blev rätt fullt på bordet till slut. Pavarotti dök aldrig upp, men det gick ju bra med Le boeug istället :)
Vi sjöng, det lästes, det gacks ut. Därefter skördeauktion med kaffe i Sockenstugan. Gammelsmurfen höll i auktionsklubban.
...
Jag trivs här.
Gnölfjölen och libanessan anlände med flaggor som miniorerna målade i fredags, det blev rätt fullt på bordet till slut. Pavarotti dök aldrig upp, men det gick ju bra med Le boeug istället :)
Vi sjöng, det lästes, det gacks ut. Därefter skördeauktion med kaffe i Sockenstugan. Gammelsmurfen höll i auktionsklubban.
...
Jag trivs här.
torsdag 9 oktober 2008
Jämtsk ordlist (såhär långt)
Följande har jag snappat upp tills idag:
Agasamt = obehagligt, jobbigt (närbesläktat med "träligt" skulle jag tro)
Fjås = pojkvän
Tycher je = tycker jag
Fjölkusar = ostyriga, stökiga ungar
Rala = fuska
´å = också (läggs som ett utdraget "å" efter ordet innan, ex: "Tog du pennan´å?")
Flöt = flyttade
Töck = tyckte
Likaså drar man ihop ord, som ex:
"Har du varit in där?" istället för "Har du varit inne där?"
och
"Har du varit dit?" istället för "Har du varit där?"
----
Och det var första språkkursen i Annas jämtskola.
Idag ringde folktandvården hemma i Sockna och tyckte jag skulle komma dit. De lät väldigt angelägna faktiskt. Undrar hur många tusen det kostar att låta dem greja med gaddarna. Visst är det så att man har rätt att få typ 300 kr i tandvårdsbidrag nuförtiden? Det ska jag banne mig kräva, ja jävlar.
Godnatt
Agasamt = obehagligt, jobbigt (närbesläktat med "träligt" skulle jag tro)
Fjås = pojkvän
Tycher je = tycker jag
Fjölkusar = ostyriga, stökiga ungar
Rala = fuska
´å = också (läggs som ett utdraget "å" efter ordet innan, ex: "Tog du pennan´å?")
Flöt = flyttade
Töck = tyckte
Likaså drar man ihop ord, som ex:
"Har du varit in där?" istället för "Har du varit inne där?"
och
"Har du varit dit?" istället för "Har du varit där?"
----
Och det var första språkkursen i Annas jämtskola.
Idag ringde folktandvården hemma i Sockna och tyckte jag skulle komma dit. De lät väldigt angelägna faktiskt. Undrar hur många tusen det kostar att låta dem greja med gaddarna. Visst är det så att man har rätt att få typ 300 kr i tandvårdsbidrag nuförtiden? Det ska jag banne mig kräva, ja jävlar.
Godnatt
onsdag 8 oktober 2008
glad
ska alldeles strax gå och lägga mig, ska upp om åtta timmar igen och köra full fräs i tolv timmar... drygt.
Ville bara skriva hur oerhört skönt det är att få ur sig nånting, när det är nåt som skaver i en och men vet att det blir inte bättre förrän man berättat för dem det berör.
Ja, sannerligen det kändes väldigt skönt.
När jag väl kommit till insikt om att jag MÅSTE säga det där, då är det bäst det blir gjort illa kvickt, för mitt eget och andras bästa. Det är som när man blir bajsnödig.
Haha.
Nu ska jag sova. hoppas jag.
Ville bara skriva hur oerhört skönt det är att få ur sig nånting, när det är nåt som skaver i en och men vet att det blir inte bättre förrän man berättat för dem det berör.
Ja, sannerligen det kändes väldigt skönt.
När jag väl kommit till insikt om att jag MÅSTE säga det där, då är det bäst det blir gjort illa kvickt, för mitt eget och andras bästa. Det är som när man blir bajsnödig.
Haha.
Nu ska jag sova. hoppas jag.
måndag 6 oktober 2008
Rannsaka och bekänn
Uppriktigt sagt så är jag rätt trött på allt prat om Gud och Jesus just nu. Jag har fått en tillfällig överdos, skulle behöva sysselsätta mig med nåt hela annat.
Snart ska jag sysselsätta mig med tvätten. Förut sysselsatte jag mig med att smyga iväg ner till återvinningsstationen och kände mig som värsta alkoholisten när jag slängde glasflaskor i retur. "Det KAN faktiskt vara syltburkar och rödbetsburkar också!" mässade jag för mig själv i huvudet samtidigt som jag såg ut som en taliban med halsduken om huvudet och luvan nerdragen över ögonbrynen.
Hursomhelst.
Nu hade jag tänkt att skriva ett positivt inlägg.
Lycklig är den som någon gång får umgås med folket som jobbar på det här stället som jag jobbar på (tänker inte skriva namn ifall nån googlar osv...).
...det är svårt att beskriva vad jag vill säga. I början stretade jag som sagt på, nu börjar hjärncellerna fungera igen och ångesten över att jag inte har kontroll på allt och inte vet precis vad jag ska göra, kommer tillbaka.
Så känner jag idag tillexempel. Då har jag bara lust att slå sönder allting och köra en motorsåg genom all fanhelvetesjävulskap.
Nu ska jag skriva det mest amerikansk-sliskiga i mitt liv, nämligen att den massiva vänligheten som finns bland de anställda här, får en att växa, och det gäller nog inte bara mig utan allihop.
Man känner det verkligen.
Men, det behövs bara EN helg med osnutna konfirmander, en kväll med en mindre lyckad sånginsats, en ordväxling med ett dumt ordval, för att få mig att bli förbannad på mig själv och krympa ihop till en liten hög som bara skäms och känner sig dummast i hela världen.
Det är skillnad på den här världen och den världen som jag kommer ifrån, den där världen som jag växte upp i och aldrig kände mig hemma i, och jag försökte passa in men lyckades aldrig utan överlevde på nåt falskt beteende som jag hatar hatar hatar.
Och jag har nu lärt mig vad det innebär att "prata" och att "vara tyst", och det kunde ingen i Åbg lära mig, inte på tolv år.
Kanske är det bara så att jag hör hemma här och inte där.
Jag vet inte.
Nu ska jag tvätta.
Snart ska jag sysselsätta mig med tvätten. Förut sysselsatte jag mig med att smyga iväg ner till återvinningsstationen och kände mig som värsta alkoholisten när jag slängde glasflaskor i retur. "Det KAN faktiskt vara syltburkar och rödbetsburkar också!" mässade jag för mig själv i huvudet samtidigt som jag såg ut som en taliban med halsduken om huvudet och luvan nerdragen över ögonbrynen.
Hursomhelst.
Nu hade jag tänkt att skriva ett positivt inlägg.
Lycklig är den som någon gång får umgås med folket som jobbar på det här stället som jag jobbar på (tänker inte skriva namn ifall nån googlar osv...).
...det är svårt att beskriva vad jag vill säga. I början stretade jag som sagt på, nu börjar hjärncellerna fungera igen och ångesten över att jag inte har kontroll på allt och inte vet precis vad jag ska göra, kommer tillbaka.
Så känner jag idag tillexempel. Då har jag bara lust att slå sönder allting och köra en motorsåg genom all fanhelvetesjävulskap.
Nu ska jag skriva det mest amerikansk-sliskiga i mitt liv, nämligen att den massiva vänligheten som finns bland de anställda här, får en att växa, och det gäller nog inte bara mig utan allihop.
Man känner det verkligen.
Men, det behövs bara EN helg med osnutna konfirmander, en kväll med en mindre lyckad sånginsats, en ordväxling med ett dumt ordval, för att få mig att bli förbannad på mig själv och krympa ihop till en liten hög som bara skäms och känner sig dummast i hela världen.
Det är skillnad på den här världen och den världen som jag kommer ifrån, den där världen som jag växte upp i och aldrig kände mig hemma i, och jag försökte passa in men lyckades aldrig utan överlevde på nåt falskt beteende som jag hatar hatar hatar.
Och jag har nu lärt mig vad det innebär att "prata" och att "vara tyst", och det kunde ingen i Åbg lära mig, inte på tolv år.
Kanske är det bara så att jag hör hemma här och inte där.
Jag vet inte.
Nu ska jag tvätta.
onsdag 1 oktober 2008
Oktober
Äntligen! Har inte september gått sjuuuukt segt...? Jag vill åka hem.
Men nu ska jag skriva om Rädslan, Erika ;)
Under mina första veckor häruppe gick jag omkring i nåt tillstånd så folk fick för sig att jag är lika lugn och stabil som jorden själv.... och det är fel.
Men när jag hamnar på nåt nytt ställe och VET att jag måste stanna där ett tag (eller när jag VET att jag måste göra nåt hemskt, som att ta blodprov eller operera käkarna) då tar jag omedvetet på mig en rustning av stoiskt lugn som gör att jag klarar av allting i två veckor utan att rubbas, jag överlever genom nåt slags under.
Jag klarar vad som helst, eftersom jag vet att jag måste göra det. Jag gör sånt som jag aldrig skulle göra annars, jag är oerhört lyhörd för hur omgivningen beter sig och tar efter dem likt en kameleont för att överleva på denna nya plats.
Så har det pågått ett tag nu. Men, nu börjar sinnena falla på plats igen. Jag blir medveten om att jag ätit falukorv varannan dag i två veckor, jag börjar tröttna på det.
Det blir slentrian. Och det är tråkigt. Jag tycker bättre om mig själv när jag var sådär vaken. Nu har jag gjort mig en uppfattning om allt och alla, min hjärna har fått nya mallar att rätta sig efter, nytt blod i persongalleriet. Det kommer väl att putsas och slipas lite då och då, men... tjaa.. jag vet inte jag. Lika kul är det inte.
Jag slipas väl också, förhoppningsvis.
Jag läste för nån vecka sen den där dagboken jag skrev när vi var i Grövelsjön för tre år sen. Mycket har hänt sen dess, sanna mina ord. Jag skulle nog inte kunna skriva sådär igen.
Nej, det skulle jag bestämt inte.
-----
I helgen ska vi på läger med konfirmanderna. Sv och A och jag. Det blir nog bra. Vi har ont i halsen allihop. Men Sv tog i för kung och fosterland ikväll iaf... Operasångare har sina egna sätt att få tyst på konfirmanderna.
Men nu ska jag skriva om Rädslan, Erika ;)
Under mina första veckor häruppe gick jag omkring i nåt tillstånd så folk fick för sig att jag är lika lugn och stabil som jorden själv.... och det är fel.
Men när jag hamnar på nåt nytt ställe och VET att jag måste stanna där ett tag (eller när jag VET att jag måste göra nåt hemskt, som att ta blodprov eller operera käkarna) då tar jag omedvetet på mig en rustning av stoiskt lugn som gör att jag klarar av allting i två veckor utan att rubbas, jag överlever genom nåt slags under.
Jag klarar vad som helst, eftersom jag vet att jag måste göra det. Jag gör sånt som jag aldrig skulle göra annars, jag är oerhört lyhörd för hur omgivningen beter sig och tar efter dem likt en kameleont för att överleva på denna nya plats.
Så har det pågått ett tag nu. Men, nu börjar sinnena falla på plats igen. Jag blir medveten om att jag ätit falukorv varannan dag i två veckor, jag börjar tröttna på det.
Det blir slentrian. Och det är tråkigt. Jag tycker bättre om mig själv när jag var sådär vaken. Nu har jag gjort mig en uppfattning om allt och alla, min hjärna har fått nya mallar att rätta sig efter, nytt blod i persongalleriet. Det kommer väl att putsas och slipas lite då och då, men... tjaa.. jag vet inte jag. Lika kul är det inte.
Jag slipas väl också, förhoppningsvis.
Jag läste för nån vecka sen den där dagboken jag skrev när vi var i Grövelsjön för tre år sen. Mycket har hänt sen dess, sanna mina ord. Jag skulle nog inte kunna skriva sådär igen.
Nej, det skulle jag bestämt inte.
-----
I helgen ska vi på läger med konfirmanderna. Sv och A och jag. Det blir nog bra. Vi har ont i halsen allihop. Men Sv tog i för kung och fosterland ikväll iaf... Operasångare har sina egna sätt att få tyst på konfirmanderna.
söndag 28 september 2008
Nordanvinden
eller vad det nu är för blåst, den sveper just nu in över republiken med full kraft.
Själv ligger jag mer eller mindre utslagen och utpumpad efter att i två dagar ha slagits med dessa vedervärdiga kräk som i vardagligt tal kallas barn.
Och jag behöver inte skriva mer om det. Men jag vill bara ännu en gång förkunna för alla som vill höra att det ÄR inte hälsosamt att försöka få 65 st 7-9-åringar att lyssna på en. Ingen mår bra av det, varken ledare eller barn.
Punkt slut.
Nu är jag ledig i ungefär 17 timmar till, då ska jag tvätta och sova och äta. Sen är jag inte ledig förrän nästa måndag....
Ta mig härifrån...
Nej, jag trivs JÄTTEbra.
---------------
Borde kanske skriva att jag var på Star Wars-utställningen i Ö-vik igår också. Den har liksom bara varit på inte alls många ställen i världen. Typ Tokyo, Lissabon, Bryssel och några ställen till..... och Örnsköldsvik :)
Darth Vader var läskigast. Han hade eget rum alldeles vid trappan och så "..pwååå kschh... pwååå kschh.." Andningen alltså... :P
Ajöken.
Själv ligger jag mer eller mindre utslagen och utpumpad efter att i två dagar ha slagits med dessa vedervärdiga kräk som i vardagligt tal kallas barn.
Och jag behöver inte skriva mer om det. Men jag vill bara ännu en gång förkunna för alla som vill höra att det ÄR inte hälsosamt att försöka få 65 st 7-9-åringar att lyssna på en. Ingen mår bra av det, varken ledare eller barn.
Punkt slut.
Nu är jag ledig i ungefär 17 timmar till, då ska jag tvätta och sova och äta. Sen är jag inte ledig förrän nästa måndag....
Ta mig härifrån...
Nej, jag trivs JÄTTEbra.
---------------
Borde kanske skriva att jag var på Star Wars-utställningen i Ö-vik igår också. Den har liksom bara varit på inte alls många ställen i världen. Typ Tokyo, Lissabon, Bryssel och några ställen till..... och Örnsköldsvik :)
Darth Vader var läskigast. Han hade eget rum alldeles vid trappan och så "..pwååå kschh... pwååå kschh.." Andningen alltså... :P
Ajöken.
torsdag 25 september 2008
Det slog mig just
Vad får man om man (utseendemässigt) korsar Jude Law och Johnny Cash?
Svar: En väldigt snygg 89:a från Åtvid.
Svar: En väldigt snygg 89:a från Åtvid.
tisdag 23 september 2008
Surkål
Surkål, kolsvart, svartskalle, schwarzkopf, kopfelstrudel, strudelipudel, pudelkrull, krulltott, Totti, tia-lott, lotterichock, chockskada, skadeverkan, verkstad, stadsmänniska, människosyn, synfel, felaktig, akterdäck..........
Jag är trött.
Jag skrev på min facebook-sida att jag skulle sova i tre dagar, men det har jag definitivt inte gjort. Jag kommer inte slappna av förrän jag är hemma i Åbg på lovet om fem veckor.... Fem veckor.... jag vill åka hem nu.
Jag måste göra om skattejämkningsskiten också. Det STÖR mig.
Men framförallt är det en annan sak som stör mig. Att Du inte är här nu så att jag kan skälla ut dig för du beter dig som en patetisk skithög med IQ fiskmås som vill ha bekräftelse och uppmärksamhet från små fjortisskitar.
Jag trodde du skulle växa upp nån gång.
Nu är jag i hata-stadiet. Jag har lust att hälla kokande olja och fjädrar över dig.
Nästa är "jag känner ingenting"- stadiet.
godnatt, gott folk.
Jag är trött.
Jag skrev på min facebook-sida att jag skulle sova i tre dagar, men det har jag definitivt inte gjort. Jag kommer inte slappna av förrän jag är hemma i Åbg på lovet om fem veckor.... Fem veckor.... jag vill åka hem nu.
Jag måste göra om skattejämkningsskiten också. Det STÖR mig.
Men framförallt är det en annan sak som stör mig. Att Du inte är här nu så att jag kan skälla ut dig för du beter dig som en patetisk skithög med IQ fiskmås som vill ha bekräftelse och uppmärksamhet från små fjortisskitar.
Jag trodde du skulle växa upp nån gång.
Nu är jag i hata-stadiet. Jag har lust att hälla kokande olja och fjädrar över dig.
Nästa är "jag känner ingenting"- stadiet.
godnatt, gott folk.
söndag 21 september 2008
söndag
I förmiddags när jag var ute och gick längs strandremsan här, så slog det mig att en hel del av de saker som står på min önskelista finns här i Östersund/Frösön.
där jag skall slå ner mina bopålar skall följande finnas:
1. min man
2. mina vänner
3. ett stort gammalt hus
4. otroligt vacker natur
5. vatten (då menar jag inte nån liten göl med inavlade gäddor, utan liksom sjö eller hav kanske... eller typ Storsjön) :)
Häruppe finns nu punkt 4 och 5 alldeles i närheten av varandra, medan resten är bedrövligt långt borta.
Suck
där jag skall slå ner mina bopålar skall följande finnas:
1. min man
2. mina vänner
3. ett stort gammalt hus
4. otroligt vacker natur
5. vatten (då menar jag inte nån liten göl med inavlade gäddor, utan liksom sjö eller hav kanske... eller typ Storsjön) :)
Häruppe finns nu punkt 4 och 5 alldeles i närheten av varandra, medan resten är bedrövligt långt borta.
Suck
fredag 19 september 2008
Fredag
Jag vet inte varför, men det känns som alla människor har varit på Friskis o Svettis den här veckan. Så även jag, idag. Det var väl trevligt.
Man får ju 500 kr till "friskvård" här så då kanske man ska utnyttja det.... får se.
Innan svettandet var jag hemma hos Sh och U en stund, i deras vackra sekelskifteshus (jag är just nu väldigt trött på min lägenhet som luktar källare hela tiden osv osv...) och Sh:s mamma var där, hon är på besök från Libanon och åker hem på onsdag. Inte varje dag man träffar nån som bor i Beirut :) Coolt. Och glöm alla föreställningar om nån krokig gumma i huckle som ryter på mellanöstniska (vilken var den bild jag hade :P Sh:s mamma verkade väldigt ungdomlig fast hon måste ha varit över sjuttio iaf.
------------
Nu är det fredag, jag är ledig i tre dagar, det ska bli väldigt skönt. Nästa vecka brakar det löst med både konfirmander och miniorer och juniorer... tjosan.
Ikväll ska jag se Doobidooooo... :)
Adjöken
Man får ju 500 kr till "friskvård" här så då kanske man ska utnyttja det.... får se.
Innan svettandet var jag hemma hos Sh och U en stund, i deras vackra sekelskifteshus (jag är just nu väldigt trött på min lägenhet som luktar källare hela tiden osv osv...) och Sh:s mamma var där, hon är på besök från Libanon och åker hem på onsdag. Inte varje dag man träffar nån som bor i Beirut :) Coolt. Och glöm alla föreställningar om nån krokig gumma i huckle som ryter på mellanöstniska (vilken var den bild jag hade :P Sh:s mamma verkade väldigt ungdomlig fast hon måste ha varit över sjuttio iaf.
------------
Nu är det fredag, jag är ledig i tre dagar, det ska bli väldigt skönt. Nästa vecka brakar det löst med både konfirmander och miniorer och juniorer... tjosan.
Ikväll ska jag se Doobidooooo... :)
Adjöken
torsdag 18 september 2008
Ensamheten
Jag brukar tycka om att vara ensam.
Det fanns tillochmed en tid när jag gick och var sur för att man aldrig fick vara ifred.
Eller, det är skillnad på att vara ifred och vara ensam.
Det är bara jag som delar min vardag, det är ingen annan som lever här med mig och har liknande dagar och rutiner. Jag är ensam med mina tankar.
Det kanske är nyttigt, men just nu ser jag inget gott i det. Jag bara saknar allt och alla. Jag vill åka hem, vill bara ligga och sprattla och skrika i sängen tills mamma kommer och hämtar mig och säger att allt ska bli bra.
-------------------------------------
Jag är så upplagd för att åka bil med U idag.
Vill inte göra nånting.
Bara ligga hemma och lyssna på musik och äta cornflakes.
Det fanns tillochmed en tid när jag gick och var sur för att man aldrig fick vara ifred.
Eller, det är skillnad på att vara ifred och vara ensam.
Det är bara jag som delar min vardag, det är ingen annan som lever här med mig och har liknande dagar och rutiner. Jag är ensam med mina tankar.
Det kanske är nyttigt, men just nu ser jag inget gott i det. Jag bara saknar allt och alla. Jag vill åka hem, vill bara ligga och sprattla och skrika i sängen tills mamma kommer och hämtar mig och säger att allt ska bli bra.
-------------------------------------
Jag är så upplagd för att åka bil med U idag.
Vill inte göra nånting.
Bara ligga hemma och lyssna på musik och äta cornflakes.
onsdag 17 september 2008
Det är mycket som är nytt
Jag är trött.
Jag håller på och motar en förkylning, spjärnar emot in i det längsta med vitlök och echinacea och glass.
Idag, min andra arbetsdag, har innehållt kyrkfrukost (utan hänsyn till oss allergiker, jag åt därför leverpastej, ost, russin, äppelmos, melon och kokt ägg).
Klockan 13.30 fick jag min första personalmassage, man får nämligen det en gång i månaden häruppe, gratis och på arbetstid. Högst förmånligt. Men är man inte van att slänga av sig tröja och behå framför en vilt främmande karl så blir det ju lite chockartat till en början. Men det gick bra, han babblade om sin utbildning som han gjort i Linköping faktiskt nån gång på stenåldern.
Imorgon ska jag och Sh och U och Sv åka till fjälls och titta på en alternativ lägergård. Jag hoppas hoppas hoppas innerligt att vi kan ta Sv:s bil, men förmodligen blir det U som kör.... *suck* och dubbelsuck med extra stön och stånk och gnäll och morr. Blö.
Kan inte JAG få köra istället? Jag har inte kört bil på eviga tider, dvs sen jag flyttade. Jag får abstinens.
Än så länge går allt bra med allt folk och så, personalen, mina arbetskamrater alltså :P
De frågar hur det känns och jag säger bra bra och lägenheten är bra, lite lyhört är det ju förstås.. Oftast har de bråttom och jag hinner liksom inte lägga ut texten men det skulle jag kunna göra.
Jag skulle rent av BEHÖVA en ordentlig genomtröskning av alla människor häruppe. Få DISKUTERA alla med nån... Gunilla, när flyttar du hit?? Vi måste ha tjejkväll då, och skvallra om personalen! ;)
........................
Jag har bokat biljetter hem på höstlovet förresten. Känns oerhört skönt. :)
Ikväll ska jag se "idol" och andra hjärndöda program. Orkar icke med nåt annat.
ajö.
Jag håller på och motar en förkylning, spjärnar emot in i det längsta med vitlök och echinacea och glass.
Idag, min andra arbetsdag, har innehållt kyrkfrukost (utan hänsyn till oss allergiker, jag åt därför leverpastej, ost, russin, äppelmos, melon och kokt ägg).
Klockan 13.30 fick jag min första personalmassage, man får nämligen det en gång i månaden häruppe, gratis och på arbetstid. Högst förmånligt. Men är man inte van att slänga av sig tröja och behå framför en vilt främmande karl så blir det ju lite chockartat till en början. Men det gick bra, han babblade om sin utbildning som han gjort i Linköping faktiskt nån gång på stenåldern.
Imorgon ska jag och Sh och U och Sv åka till fjälls och titta på en alternativ lägergård. Jag hoppas hoppas hoppas innerligt att vi kan ta Sv:s bil, men förmodligen blir det U som kör.... *suck* och dubbelsuck med extra stön och stånk och gnäll och morr. Blö.
Kan inte JAG få köra istället? Jag har inte kört bil på eviga tider, dvs sen jag flyttade. Jag får abstinens.
Än så länge går allt bra med allt folk och så, personalen, mina arbetskamrater alltså :P
De frågar hur det känns och jag säger bra bra och lägenheten är bra, lite lyhört är det ju förstås.. Oftast har de bråttom och jag hinner liksom inte lägga ut texten men det skulle jag kunna göra.
Jag skulle rent av BEHÖVA en ordentlig genomtröskning av alla människor häruppe. Få DISKUTERA alla med nån... Gunilla, när flyttar du hit?? Vi måste ha tjejkväll då, och skvallra om personalen! ;)
........................
Jag har bokat biljetter hem på höstlovet förresten. Känns oerhört skönt. :)
Ikväll ska jag se "idol" och andra hjärndöda program. Orkar icke med nåt annat.
ajö.
fredag 12 september 2008
Kort rapport
Jag är just nu på Sigtuna folkhögskola och lever livets glada dagar. Folket är underbart och fikar eller äter hela tiden, precis som det ska vara.
Det är så underbart att umgås med människor igen! Mmm, det här blogginlägget ska jag läsa när jag är på dåligt humör och minnas hur roligt vi hade den där gången vi var på Sigtuna.
Och det bästa är att vi ska hit igen i januari och i maj!
Ska skriva lite utförligare när jag kommer hem, men då är jag förmodligen inte lika euforisk.
Vi var i Uppsala i onsdags, tyvärr fick vi väldigt lite tid i Domkyrkan, den är verkligen pampig, rekommenderas för alla att besöka!
Nu ska vi ut och sitta vid lägerelden och sjunga och ha mysmysmys ända tills kölden går in i märgen.
Och imorgon åker vi hem, buuhuuu...'
Men just nu är allt TOPPEN!!! :D:D:D
Det är så underbart att umgås med människor igen! Mmm, det här blogginlägget ska jag läsa när jag är på dåligt humör och minnas hur roligt vi hade den där gången vi var på Sigtuna.
Och det bästa är att vi ska hit igen i januari och i maj!
Ska skriva lite utförligare när jag kommer hem, men då är jag förmodligen inte lika euforisk.
Vi var i Uppsala i onsdags, tyvärr fick vi väldigt lite tid i Domkyrkan, den är verkligen pampig, rekommenderas för alla att besöka!
Nu ska vi ut och sitta vid lägerelden och sjunga och ha mysmysmys ända tills kölden går in i märgen.
Och imorgon åker vi hem, buuhuuu...'
Men just nu är allt TOPPEN!!! :D:D:D
söndag 7 september 2008
söndag
Dagens noteringar:
*Har precis lyckats med att få in musik på en MP3-spelare för första gången i mitt liv. Oerhört stolt.
*Såg den där filmen inatt med Merila Stripa och Robert DeNiro. Den var precis lagom gullig och bra. Om man händelsevis skulle tröttna på Harry och Sally nån gång så kan man se den. "Falling in love" hette den.
*Har dammsugit den lilla lägenheten för första gången idag. Tråååkigt. Men nödvändigt.
*Det är ett sabla liv i det här förbannade huset. Jag vet inte om jag har en maratonlöpare på övervåningen eller om det bara är en vanlig barnfamilj, men det dunsar och låter hela tiden. Kanske är det nån liten förrymd elefantunge som inte trivdes på Frösö zoo...
*Dessutom är avloppet förmodligen installerat av neanderthalarna eller någon samtida same... det tjuter och visslar hela tiden (nästan) och varje gång man spolar går mistluren så man tror att man fått tinnitus..
SUCK.
Så, nu ska jag inte klaga mer.
Imorgon ska jag gå upp kl 0400 och åka till Sigtuna.
ROLIGT :)
*Har precis lyckats med att få in musik på en MP3-spelare för första gången i mitt liv. Oerhört stolt.
*Såg den där filmen inatt med Merila Stripa och Robert DeNiro. Den var precis lagom gullig och bra. Om man händelsevis skulle tröttna på Harry och Sally nån gång så kan man se den. "Falling in love" hette den.
*Har dammsugit den lilla lägenheten för första gången idag. Tråååkigt. Men nödvändigt.
*Det är ett sabla liv i det här förbannade huset. Jag vet inte om jag har en maratonlöpare på övervåningen eller om det bara är en vanlig barnfamilj, men det dunsar och låter hela tiden. Kanske är det nån liten förrymd elefantunge som inte trivdes på Frösö zoo...
*Dessutom är avloppet förmodligen installerat av neanderthalarna eller någon samtida same... det tjuter och visslar hela tiden (nästan) och varje gång man spolar går mistluren så man tror att man fått tinnitus..
SUCK.
Så, nu ska jag inte klaga mer.
Imorgon ska jag gå upp kl 0400 och åka till Sigtuna.
ROLIGT :)
lördag 6 september 2008
Å andra sidan
Var på länsbiblioteket i staden här och läste Corren idag. Ingen som jag kände till hade dött, Lars Rasch skulle föreläsa om träd och så stod det nåt om Bo-Inge också... Mmm... känns nästan som man är hemma iaf :) Och skolmaten i torsdags var ärtsoppa. Ah, minnen!
Man kan nog gå under av hemlängtan.
Man kan nog göra sitt bästa för att stoppa undan hemlängtan långt bak i bakhuvudet också.
Jag försöker, men jag lyckas inte riktigt. Att stoppa undan den alltså.
Tog en liten promenad i mina kvarter idag... Jag tror det säljs rätt mycket fyrhjulsdrivna bilar häruppe, jag skulle tillochmed vilja bedyra att det förmodligen BARA säljs fyrhjulsdrivna häruppe. Nåt annat går nämligen inte att ta sig fram med.
Vart man än ska är det backe upp och backe ner.
Åswärdsbacke? Fnys! Kurts backe? Dubbelfnys med extra hmpf!
De är inte ens grästuvor i jämförelse.
.......................
Det är genom att fokusera på nåt annat som jag kan glömma hemlängtan för en stund.
..........................
Jag tycker inte om dialekten häruppe. Att hela tiden enbart omges av den här ordknappa, torra dialekten, det blir kortslutning i huvudet. Det är mitt språk, men ändå inte. Det är inte mitt språk. Bara nästan.
Jag tappar mitt eget språk, mina egna uttryck. Det finns bara i min hjärna, finns ingen jag kan säga dem högt till.
Tänk om de försvinner?
Då får jag ett nytt språk som inte är mitt, som inte hör ihop med det liv jag växt upp med. Då blir jag nån annan.
Språket och rösten är väldigt viktigt på en människa.
----------
Ikväll är det jättemycket att se på TV. klockan halv tre inatt var det en film med Meryl Streep och Robert deNiro. Mina två favoriter. Jag måste verkligen se den.
Gissa vad Meryl Streep heter på lettiska, förresten? Merila Stripa.
Ajö.
Man kan nog gå under av hemlängtan.
Man kan nog göra sitt bästa för att stoppa undan hemlängtan långt bak i bakhuvudet också.
Jag försöker, men jag lyckas inte riktigt. Att stoppa undan den alltså.
Tog en liten promenad i mina kvarter idag... Jag tror det säljs rätt mycket fyrhjulsdrivna bilar häruppe, jag skulle tillochmed vilja bedyra att det förmodligen BARA säljs fyrhjulsdrivna häruppe. Nåt annat går nämligen inte att ta sig fram med.
Vart man än ska är det backe upp och backe ner.
Åswärdsbacke? Fnys! Kurts backe? Dubbelfnys med extra hmpf!
De är inte ens grästuvor i jämförelse.
.......................
Det är genom att fokusera på nåt annat som jag kan glömma hemlängtan för en stund.
..........................
Jag tycker inte om dialekten häruppe. Att hela tiden enbart omges av den här ordknappa, torra dialekten, det blir kortslutning i huvudet. Det är mitt språk, men ändå inte. Det är inte mitt språk. Bara nästan.
Jag tappar mitt eget språk, mina egna uttryck. Det finns bara i min hjärna, finns ingen jag kan säga dem högt till.
Tänk om de försvinner?
Då får jag ett nytt språk som inte är mitt, som inte hör ihop med det liv jag växt upp med. Då blir jag nån annan.
Språket och rösten är väldigt viktigt på en människa.
----------
Ikväll är det jättemycket att se på TV. klockan halv tre inatt var det en film med Meryl Streep och Robert deNiro. Mina två favoriter. Jag måste verkligen se den.
Gissa vad Meryl Streep heter på lettiska, förresten? Merila Stripa.
Ajö.
fredag 5 september 2008
Hemlängtan!
Jag vill åka heeeeem!! Buäää..!! Jag saknar ALLTING och ALLA och jag vill hem och gömma mig i MIN säng. FRUKTANSVÄRD hemlängtan har jag.
Så, nu vet alla det.
Har varit i Riga nu med "arbetslaget". De har väldigt kul ihop, och jag har haft det ganska lugnt och skönt också. Allvarligt talat så är det faktiskt fantastiska människor som jobbar häruppe. Snälla, trevliga, roliga.
Och jag brukar väl inte hylla folk i onödan? Nej just det.
-----------------
MEN jag vill åka heeeem! och stanna hemma. just nu.
snyft
Så, nu vet alla det.
Har varit i Riga nu med "arbetslaget". De har väldigt kul ihop, och jag har haft det ganska lugnt och skönt också. Allvarligt talat så är det faktiskt fantastiska människor som jobbar häruppe. Snälla, trevliga, roliga.
Och jag brukar väl inte hylla folk i onödan? Nej just det.
-----------------
MEN jag vill åka heeeem! och stanna hemma. just nu.
snyft
söndag 31 augusti 2008
Kväll
Att inte vilja/kunna stänga av datorn av rädsla att känna sig ensam.
Att stänga in sig i nya lägenheten och fälla persiennerna och försöka intala sig att man egentligen fortfarande är hemma i trygga Östergötland.
Jag gråter ibland, jag lagar mat ibland. Jag kan inte samla ihop mig och packa kläder till Riga. Jag vill inte vara här.
Bra att Tina var inne på msn, vet inte vad jag skulle gjort annars. Kram på dig! :)
Bra att Han var inne också. Saknar dig mycket, P
Jag ska stänga av datorn nu. Försöka varva ner och kanske sova en skvätt inatt.
ajöken
Att stänga in sig i nya lägenheten och fälla persiennerna och försöka intala sig att man egentligen fortfarande är hemma i trygga Östergötland.
Jag gråter ibland, jag lagar mat ibland. Jag kan inte samla ihop mig och packa kläder till Riga. Jag vill inte vara här.
Bra att Tina var inne på msn, vet inte vad jag skulle gjort annars. Kram på dig! :)
Bra att Han var inne också. Saknar dig mycket, P
Jag ska stänga av datorn nu. Försöka varva ner och kanske sova en skvätt inatt.
ajöken
Tårar
Nu har jag kommit iordning i lägenheten och sällskapet har påbörjat resan hem, så jag antar att det kan behövas ett nytt blogginlägg.
Att flytta hemifrån är det jobbigaste och mest psykiskt påfrestande som jag gjort i hela mitt liv, men det är väl ganska naturligt och något som är nödvändigt. Antar jag. Men det känns förjävligt och jag har gråtit mycket de här dagarna. Dessutom har jag fått magkatarr. Ja, usch så synd det är om mig.
Men det blir väl bättre. Nån gång. Och så tänker jag ideligen att vad är alternativet egentligen? Åka hem och skriva in sig på arbetsförmedlingen och vikariebanken igen? Aldrig i helvete. Jag. Måste. Klippa. Banden. Måste. Klara. Mig. Själv.
Men magkatarr och PMS samtidigt är iaf ingen bra början. Imorgon ska vi åka till Riga på personalresa.
Jag vet att det blir bättre, nånstans vet jag det. Men jag är inte riktigt där än. Jag är fortfarande i nåt ingemansland, bara gråter och kan inte känna nåt mer.
Tänker på allt och ingenting.
Lite positiva saker har hänt iaf:
Vi var och såg nya "Arn"-filmen igår, den var helt okej. Bättre än den första iaf. Stellan Skarsgård var bäst.
Igår var det också lite torgmarknad i Östersund. Alla möjliga sorters getostar och ostkakor och bröd och rökt älghjärta och annat... hmm...
själv äter jag falukorv till lunch.
adjö
Att flytta hemifrån är det jobbigaste och mest psykiskt påfrestande som jag gjort i hela mitt liv, men det är väl ganska naturligt och något som är nödvändigt. Antar jag. Men det känns förjävligt och jag har gråtit mycket de här dagarna. Dessutom har jag fått magkatarr. Ja, usch så synd det är om mig.
Men det blir väl bättre. Nån gång. Och så tänker jag ideligen att vad är alternativet egentligen? Åka hem och skriva in sig på arbetsförmedlingen och vikariebanken igen? Aldrig i helvete. Jag. Måste. Klippa. Banden. Måste. Klara. Mig. Själv.
Men magkatarr och PMS samtidigt är iaf ingen bra början. Imorgon ska vi åka till Riga på personalresa.
Jag vet att det blir bättre, nånstans vet jag det. Men jag är inte riktigt där än. Jag är fortfarande i nåt ingemansland, bara gråter och kan inte känna nåt mer.
Tänker på allt och ingenting.
Lite positiva saker har hänt iaf:
Vi var och såg nya "Arn"-filmen igår, den var helt okej. Bättre än den första iaf. Stellan Skarsgård var bäst.
Igår var det också lite torgmarknad i Östersund. Alla möjliga sorters getostar och ostkakor och bröd och rökt älghjärta och annat... hmm...
själv äter jag falukorv till lunch.
adjö
onsdag 27 augusti 2008
Jaha, då bär det av
Inatt sov jag sista natten i min säng. Uuuuuuuusch..
Ibland tänker jag, vad håller jag på med?? Ska jag flytta ifrån den här byhålan?
Annars tänker jag, ÄNTLIGEN får jag åka härifrån! Jag behöver ett nytt liv, eller iaf en paus från det liv jag levt i tjugo år.
Allting är nedpackat, utom datorn.
Just nu är jag alldeles för uppskruvad för att tänka... det är bara packa i och packa ur, äta, sova, köra.
Nästa gång jag skriver är jag sjuttiosju mil härifrån. herrejesus.
Ibland tänker jag, vad håller jag på med?? Ska jag flytta ifrån den här byhålan?
Annars tänker jag, ÄNTLIGEN får jag åka härifrån! Jag behöver ett nytt liv, eller iaf en paus från det liv jag levt i tjugo år.
Allting är nedpackat, utom datorn.
Just nu är jag alldeles för uppskruvad för att tänka... det är bara packa i och packa ur, äta, sova, köra.
Nästa gång jag skriver är jag sjuttiosju mil härifrån. herrejesus.
tisdag 26 augusti 2008
örkpörk
Igår var maratondagen... från gryningen till långt efter mörkrets inbrott for jag upp och ner för trappan som en annan guttaperkaboll och packade ner än det ena än det andra... Uschalingen så trött jag var igår kväll.
Nu är mitt rum mycket tommare än det var förut, fast det är rätt mycket saker kvar ännu. Men nu har det liksom verkligen sjunkit in, kroppen är förberedd på flytt och så vidare....
-------------------
Alla kläderna är nerpackade, det enda som är kvar att packa ner är lite toalettgrejer typ.
Just det jag måste ut i garaget ja... hmm...
--------------------
Inatt jag drömde något som jag aldrig drömt förut. Jag drömde att jag dansade bal, vanlig studentbal alltså, och Örte var min danspartner och vi hade båda gympaskor på oss. Jag hade långt hår som glänste och var lockigt och en blå klänning med glittriga stenar på som var jättevacker. Men sen skulle vi ställa upp oss därnere vid gamla torget och då var jag tvungen att gå på toa och sen höll jag på därinne länge och väl med någonting som jag tror skulle föreställa min bettskena och jag var livrädd att jag skulle missa när alla gick iväg och sådär... sen vaknade jag.
Jag är ofta stressad i mina dömmar.
Nu är mitt rum mycket tommare än det var förut, fast det är rätt mycket saker kvar ännu. Men nu har det liksom verkligen sjunkit in, kroppen är förberedd på flytt och så vidare....
-------------------
Alla kläderna är nerpackade, det enda som är kvar att packa ner är lite toalettgrejer typ.
Just det jag måste ut i garaget ja... hmm...
--------------------
Inatt jag drömde något som jag aldrig drömt förut. Jag drömde att jag dansade bal, vanlig studentbal alltså, och Örte var min danspartner och vi hade båda gympaskor på oss. Jag hade långt hår som glänste och var lockigt och en blå klänning med glittriga stenar på som var jättevacker. Men sen skulle vi ställa upp oss därnere vid gamla torget och då var jag tvungen att gå på toa och sen höll jag på därinne länge och väl med någonting som jag tror skulle föreställa min bettskena och jag var livrädd att jag skulle missa när alla gick iväg och sådär... sen vaknade jag.
Jag är ofta stressad i mina dömmar.
lördag 23 augusti 2008
Medeltemperaturen
i Östersund är -13 i januari... i Östergötland är den -3... hmm..
Jag har lagt till en blogg i min länklista här till höger. Det var honom det tipsades om i Corren idag. Jag gillar hans sätt att skriva, så jag tänker ha lite koll på honom tills vidare.
------
Idag har jag lärt mig att göra paj. Matpaj alltså, med broccoli och sånt.
Och så har jag faktiskt dammsugit hela huset.
Och ätit äppelpaj.
Klart slut.
Jag har lagt till en blogg i min länklista här till höger. Det var honom det tipsades om i Corren idag. Jag gillar hans sätt att skriva, så jag tänker ha lite koll på honom tills vidare.
------
Idag har jag lärt mig att göra paj. Matpaj alltså, med broccoli och sånt.
Och så har jag faktiskt dammsugit hela huset.
Och ätit äppelpaj.
Klart slut.
fredag 22 augusti 2008
Flyttbestyr
Golvet behöver dammsugas, gräsmattan ska klippas, golvet i köket behöver dessutom våttorkas, cykeln måste pumpas, banken måste besökas, liksom apoteket... och dessutom skulle jag behöva börja packa ner saker.
Jag haver icke packat ner en sak ännu. Skyller på att jag måste tvätta, och innan man kan tvätta något så måste det användas... och så vidare.
Just nu är jag dessutom fruktansvärt trött. Kan ju bero på att jag inte fick min niotimmarssömn inatt (endast fem, faktiskt)...
Roligt var det igårkväll. Ågatan kan lätt förvandlas till valfri New York-gata, bara man vill! :D sista natten med gänget, eller hur man nu vill säga. Nu finns inget mer i mitt liv, som inte har med flyttandet att göra.
Flyttbilen är bokad.
...... ja, jag har mina tvivel.
Men liksom, vad är alternativet? Gå här hemma och dröna? Nä tack så mycket. Jag måste påminna mig om det minst en gång per dag. Det är Frösön eller döden, typ. Döden för min själ, min hjärna iaf. Jag behöver få nya intryck.
Så. Det ska bli BRA. Det SKA det. För jag är bra. Jag körde ju för tusan hem från staden mitt i natten inatt. Det var läskigt, men kul. NU känns det som man börjar komma in i körningen lite grann. Lyckades ju tillochmed parkera.
-------------------
Igår såg vi Sex and the city.
Idag var jag och hyrde film på bibblan. Sista gången jag kunde göra det, typ. Buhu.
Hyrde följande: Brokeback Mountain, Systrar i jeans (den pratade vi om igår!:) och Falskmyntarna som var typ veckans DVD-tips nånstans nyligen. Vet inte vad den handlar om. Har bara sett Brokeback mountain än. Det är så sorgligt att se Heath Ledger och så vet man att han dog och att de har ett litet barn... usch. Han var ju så bra. Kunde blitt nästa Robert deNiro..
Ack ja.
Jag haver icke packat ner en sak ännu. Skyller på att jag måste tvätta, och innan man kan tvätta något så måste det användas... och så vidare.
Just nu är jag dessutom fruktansvärt trött. Kan ju bero på att jag inte fick min niotimmarssömn inatt (endast fem, faktiskt)...
Roligt var det igårkväll. Ågatan kan lätt förvandlas till valfri New York-gata, bara man vill! :D sista natten med gänget, eller hur man nu vill säga. Nu finns inget mer i mitt liv, som inte har med flyttandet att göra.
Flyttbilen är bokad.
...... ja, jag har mina tvivel.
Men liksom, vad är alternativet? Gå här hemma och dröna? Nä tack så mycket. Jag måste påminna mig om det minst en gång per dag. Det är Frösön eller döden, typ. Döden för min själ, min hjärna iaf. Jag behöver få nya intryck.
Så. Det ska bli BRA. Det SKA det. För jag är bra. Jag körde ju för tusan hem från staden mitt i natten inatt. Det var läskigt, men kul. NU känns det som man börjar komma in i körningen lite grann. Lyckades ju tillochmed parkera.
-------------------
Igår såg vi Sex and the city.
Idag var jag och hyrde film på bibblan. Sista gången jag kunde göra det, typ. Buhu.
Hyrde följande: Brokeback Mountain, Systrar i jeans (den pratade vi om igår!:) och Falskmyntarna som var typ veckans DVD-tips nånstans nyligen. Vet inte vad den handlar om. Har bara sett Brokeback mountain än. Det är så sorgligt att se Heath Ledger och så vet man att han dog och att de har ett litet barn... usch. Han var ju så bra. Kunde blitt nästa Robert deNiro..
Ack ja.
torsdag 21 augusti 2008
Omstart
Vi börjar om, vi bygger nytt!
Det kan ju faktiskt ligga i nationens intresse vad jag gör under mitt år i Jämtland. Därför blir detta från och med nu min Frösöblogg! :)
(och om jag plötsligt slutar skriva så beror det på att jag blivit uppäten av en björn)
*****************************************
****************************************
En vacker prins ifrån staden
kom ridande hit häromdagen
han gav mig en blick
mitt hjärta han fick
och drog mig sen upp från min baden-baden
--------------------------------
Småstadscharmören, full av slem
knackade en dag på i mitt hem
men han log och sa
att du verkar va
en som älskar pojkarna med kläm
************************************
Det kan ju faktiskt ligga i nationens intresse vad jag gör under mitt år i Jämtland. Därför blir detta från och med nu min Frösöblogg! :)
(och om jag plötsligt slutar skriva så beror det på att jag blivit uppäten av en björn)
*****************************************
****************************************
En vacker prins ifrån staden
kom ridande hit häromdagen
han gav mig en blick
mitt hjärta han fick
och drog mig sen upp från min baden-baden
--------------------------------
Småstadscharmören, full av slem
knackade en dag på i mitt hem
men han log och sa
att du verkar va
en som älskar pojkarna med kläm
************************************
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)