Alkohol?

Jag sitter just nu och slöbläddrar på folks bilddagböcker, folket därhemma i Sockna alltså. Det är mycket "partybilder" kors och tvärs, folk som skålar och ser mer eller mindre packade ut. Folk som har SÅ JÄVLA KUL FY FAAN.

Och jag har liksom aldrig tagit ställning för eller emot, man lever ju i en alkoholkultur, där vin till maten åtminstone på helgerna, är lika självklart som Kalle Anka på julafton.
Det känns lite småjobbigt att behöva skämmas och försvara den kultur man kommer ifrån. Vi hade en liten diskussion om det igår, eftersom Pjotr fyllde 20 i veckan, han och jag och libanessan satt och babblade och libanessan är ju SÅ emot alla sinnesförvirrande substanser. Men det kan jag förstå eftersom hon jobbat med missbrukare och sådär. Hon tycker det är helt bedrövligt med den besatthet av alkohol som finns i Sverige, snaps hit och öl dit, jämt jämt jämt.

Jaha, och? tänker jag. Det känns konstigt att helt plötsligt tvingas ifrågasätta nåt som är så självklart. Men det kanske är viktigt att tvingas göra så ibland.

Jag håller på och lär mig dricka kaffe just nu, för det är en såpass stor social grej, det serveras kaffe överallt och jag vill inte krångla med det, eftersom jag ändå oftast måste krångla så fort det serveras nåt med laktos eller gluten.
Alkohol förekommer naturligtvis väldigt sällan i mitt arbete nu (utom till nattvard :), och det är inget jag saknar, inget jag behöver i min vardag, absolut inte! Men det kan väl vara trevligt att dricka nåt gott vin när man sitter bland goa människor.
Det är kulturen.

....hmm..