söndagen den 4 januari 2009

Igår föll en decimeter snö och hoppsan det är visst hela tolv minusgrader ute. Vinter, ropar de stackars fastlåsta östgötarna som aldrig varit i Jämtland... ;) Jag har haft vinter i två månader, jag kommer ha det i typ fyra månader till, jag tyckte det var VÄLDIGT SKÖNT att komma hem till det aprilvädret som rådde när jag först kom hem. Ingen snö och nollgradigt och sol.

Idag är första dagen som jag kan slappna av, faktiskt. Jag var så himla speedad när jag kom hem, men nu äntligen så... har legat i soffan och glott på video i fyra timmar, skönt att veta att jag faktiskt kan slappna av så länge.
Nu har jag flängt tillräckligt det här lovet, nu vill jag bara ta det lugnt, hjärnan går väl inte att förhindra att den börjar ställa in sig på volontärlivet, men kroppen ska iaf bara få slöa idag.
Imorgon ska jag gå och klippa mig.

På nyårsafton var vi upp hos pappa, skålade i champagne, lyssnade på Jan Malmsjö och gick och la oss. Den andre åkte vi därifrån, jag stannade till hos Tina i Norrköping och umgicks ett dygn med henne och pojkvännen och katten. Mycket trevligt, vi åkte till Ingelsta och bunkrade tacos, choklad och vin som vi avnjöt under kvällen. Tina har ICA-kort, den vuxna människan. :P Sen vill jag erkänna att jag tycker fortfarande det är väldigt kul, och då menar jag barnsligt kul, att handla på systemet. Liksom, "haha, kolla mig jag kan handla på systemet" ...typ :P Och nu när jag för en gångs skull inte hade vinexpertisen med mig (mor och bror) så märkte jag att jag faktiskt SJÄLV kunde slänga mig med.. ja, vinfraser liksom. Jag kände mig som en connaiseuse eller hur det nu kan stavas ;)

Livet börjar när man flyttar hemifrån, så är det bara.
Snart ska jag upp dit igen. Till ensamheten, men också till människorna. Till Livet.
Det är vissa saker som kommer att ändras, och vissa saker som borde ändras, sånt som jag själv måste ta itu med.
Det är halvtid i volontärlivet. Nu är chansen att rätta till saker, tänka om... om man VILL.

Men just nu vill jag bara slöa och inte tänka på det där.

Malin klev på bussen jag åkte med igår från Lkpg. Tänk om jag hade gjort som jag tänkt och väntat till nästa buss eftersom jag var så kissnödig.
Men nu gjorde jag inte det, utan fick istället höra om Malins nyår, vilket inte var någon upplyftande historia.
Det är träligt och jobbigt att prata relationer, men det behövs. Om man inte får känna sig glad och ledsen, arg och rädd och trygg och allt annat, det är inget liv. Om man bara väljer det tryggast möjliga med samma gamla människor, då får man aldrig känna nya känslor, man stagnerar, får inget nytt bränsle.

Så, det ÄR bra att flytta hemifrån.
Mors!