En dag i volontärlivet

Vaknar tidigt som vanligt, dvs strax efter sex. Hinner diska gårdagens disk, skönt. Gör iordning frukost, cornflakes med skivad banan och sojamjölk som vanligt. Tar med mig frukost och dator till sängen och äter där, kollar nyheter på aftonbladets hemsida. Orkar inte ha TV:n på just nu. Klär på mig och fixar, går hemifrån strax efter åtta, bort till kyrkis Hornsberg, träffar Els-Mari och Agneta där som just håller på och pimplar i sig dagens första kaffekopp.
Vi babblar lite om affärer som får stänga inne i stan och vid halv nio tar Els-Mari bilen bort och hämtar tre av kyrkisbarnen. Agneta och jag tar andra bilen in till stan och möter de andra vid dagens huvudattraktion, Jamtli. Jämtlands länsmuseum alltså. Typ.
Efter trehundra år när alla barn (6 st) fått av sig kläderna blir vi guidade runt och får höra sagor och sägner om Jämtland, om vittror och jag vet inte allt. Mycket intressant. Sen går vi mer eller mindre organiserat och tittar på alla andra saker som finns på Jamtli, skitkul. Sen klär vi på oss (pust) och går ut i vinterlandet där allting är som det var förr i tiden. Vi går till lagårn och klappar kossorna som ska kalva om ett par veckor och hälsar på jämtgeten. Sen åker jag och barnen släde bakom Blackahästen, kul :)
Sen får vi följa med kusken in i Näsgården där gummorna håller på och lagar renkött och potatis över öppen eld och sitter och maler kaffe och läser ÖP från 1895. Och porträtt på Oskar II finns också, inne i kammarn.
Sen går vi upp till Jamtli igen och får pannkakor med grädde och sylt, innan det är dags för barnen att bli hämtade.
Men först måste de klä på sig igen.

Agneta skjutsar hem mig och jag hinner steka pannkakor efter eget recept och äta upp dem också, innan det är dags å byt kläan och springa ut till bussen.
Kommer upp till Frösö kyrka vid halv två, en halvtimme kvar till begravningen av en gubbe som var aktiv i Jämtlandsgillet, manskören ska sjunga också, kyrkan är full av kostymgubbar när jag kommer. Var är Svante, var är Svante undrar jag och yrar runt som i äggasjuk höna.
Nåväl, vi hittar varann tillslut och står och tjötar i sakristian en stund medans han kopplar in mikrofonen och drar på sig finkläderna.
Jag är lite skakis, men jag börjar åtminstone inte stortjuta som förra gången jag var med på begravning. Kanske beror det på att jag varit med på sorgehuset innan och träffat änkan och lite. Klockringning, Margita, kantorn, spelar "Vid Frösö kyrka" av P-B och kören sjunger och Svante håller griftetalet som jag varit med och snickrat ihop (*stolt) och så blir det naturligtvis "Blott en dag" och "Bred dina vida vingar" som vanligt, sen går folket fram och så blir det Jämtlandssången som avslutning. Jag sitter hela tiden uppe på läktarn hos Margita och åser allting från denna upphöjda position. FK är inte så rymlig så man har inte så många ställen att vara på.
När alla sångarbröderna sent omsider har krånglat sig ut fra körsja så kan jag krångla mig ut till sakristian och hämta jackan min. Sen går prästen och hans praktikant ner till Sockenstuan och äter landgång och dricker kaffe och har väldigt trevligt med folket där. Jag hamnar mellan en familj där modern är kompis till dottern till den döde, så de var sådär lagom berörda, passade bra för mig. Prästen hade änkan till bordet, som sig bör.
Efter första kaffekoppen lästes minnesblad och gåvor upp, sen stämde hela döfikat upp i Jämtlandssången, ja jämtar är vi allihopa :P Och sen var det fritt fram att åka hem, så då gjorde vi det. Och nu sitter jag här och undrar om man får vara så glad på begravningskaffet, jag glömde liksom typ att jag var på begravning...

Ja jädrar, måste man verkligen börja plugga? Jag TRIVS!