Herreminje, TRE kommentarer på förra inlägget, jag höll ju på att få hjärtsnörp!!!
T-R-E kommentarer! Ja nu har jag väl uppnått största möjliga framgång här i livet, nu kan jag dö lycklig... jag kan iaf fortsätta blogga :)
Jag har just upplevt en helg som jag tror kommer rankas ganska högt när jag summerar mitt volontärår. Avslutande lägerhelg med våra älskade (oftast) konfirmander, alla har lärt känna varann och visst babblar de VÄLDIGT mycket ibland men vi har också ganska kul. Och så har vi i ledarstaben väldigt kul tillsammans också.
Jag kommer verkligen sakna de här onsdagarna med Pavarotti och penntrollet, vi pratar så bra med varann och börjar liksom verkligen... bli sammansvetsade som ledare eller vad man ska säga. Du gör det och du gör det, och sen är det inget tjafs. Tycher je :)
Det är rätt roligt när Pavarotti börjar bräka över på urjamska, om han kommer i sällskap med nån annan urjämte, som i helgen tillexempel. Och JAG förstår ändå vad de pratar om, haha :) Så vi var på Köja då, åt varmsaft å storbulle, sen for vi å bytte kläan på Edsåsgårn. Och vi åt bata till frukost.
Igår kväll när jag kom hem ringde jag till mor min eftersom vi inte pratat sen jag for opp. Je va så trött då så je bara babbla på om hittan och dittan och je vet inte vilken dialekt jag pratade. När jag börja på å prata om fjälle så gled jag över i nå annan dialekt.
Idag ska jag i vart fall vara ledig. Ikväll ska je till laserhallen. Nu ska je häng tvätten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Nu är det klart att jag är nyfiken på vad du spelade för dina konfirmander!!! Sådana viktiga detaljer får man ICKE UTELÄMNA!!!
Skicka en kommentar