fredag 13 mars 2009

fredag 13.3.09.

Vad gör man en solig fredagsmorgon som denna, när det är en och en halv timme tills man ska på bussen.. jo, man skriver.
Om vad?
Vet inte.
Läste Lottas blogginlägg från inatt förut, hon skrev om uppväxten. Det kunde lika gärna varit jag som skrev, om man byter ut några namn osv.... Det är helt klart bara en viss sorts människor som klarar av att växa upp i Åtvid med hedern i behåll, och jag tillhör inte den sorten.
På kort tid har jag nu fått höra tre av mina uppväxtkombatanter berätta om tillfällen i skolan när de känt sig så utanför och ledsna och gråtit på toan och allt möjligt.

OCH JAG SOM TRODDE ATT JAG HADE DET VÄRST, TRODDE INGEN KÄNDE SIG SÅ UTANFÖR SOM JAG.

Det är skit att växa upp, helt klart. Det måste vara den tuffaste perioden i livet, hur överlever man egentligen?
Varför kan ingen tala om för oss, och varför kunde vi bara inte trycka upp t-shirtar där det stod "Jag mår skit idag, krama mig" så kunde vi gå runt med dem.

Varför är jag en nörd-magnet? Alla nördar och alla med något lägre IQ som inte har några kompisar söker sig till mig, så fort jag kommer i nya sammanhang. VARFÖR? Jag är trött på det, jag vill att alla ska umgås med alla och vara lika coola.

Men men, jag tänkte bara härma Lotta lite och skriva om skolan.
Jag kommer aldrig gå med i den Facebook-gruppen som heter "Ursprung Åtvid" för jag kommer inte från Åtvid, jag har bara vuxit upp där. Jag har gått på Alléskolan och jag hejar alltid på ÅFF, men om nån frågar var jag kommer ifrån så brukar jag dra upp att min pappa bor i Stockholm och att min mammas släkt kommer från Småland. Så har jag sagt häruppe, det här året. När det har varit relevant.

Mellanstadiet är och förblir min favorittid i skolan. Det beror nog både på att det var en väldigt rolig klass och så hade vi världens bästa lärare.
Mellanstadieklassen skulle jag gärna vilja ha återträff med nån gång :) När gick vi ut egentligen? typ 2001. Så om två år kan vi ha fest!

Högstadiet var bara skit skit skit. Och Lotta, jag minns också vilka jag valde som jag ville ha med mig till högstadiet. Frida, Tina, Madde av tjejerna, Philip, Oskar, Ante Sagmar av killarna. INGEN förutom Frida valde mig tog jag reda på sen. Men det var nog rätt många som råkade ut för det, säkert var det många som inte blev valda alls.
Om högstadiet bara hade kunnat bli annorlunda!
Nu blev det bara en enda lång tragglande, osäker kamp som nästan bröt ner en till slut... Och jag blev ju riktig sjuk sommaren efter, sommaren innan gymnasiet. Kroppen vantrivdes så dant så den såg ingen annan utväg än att bli sjuk.

Hur orkade man egentligen?
... Om jag bara hade valt ett gymnasium i Linköping istället, undrar hur mycket skillnad det skulle gjort. Jag inbillar mig att det skulle gjort stor skillnad. Få komma bort från Åtvid.
Men gymnasiet blev väl rätt hyfsat till slut. Grejen var väl att jag kom direkt från det där uschliga högstadiet... Orkade inte riktigt ladda om.

Men nu är jag här! I Jämtland. Och jag har kommit på att jag funkar mycket bättre med folk som är i vilken annan ålder som helst förutom min egen. Alla som är under 18 år och över 25 år, typ. Det är som att jag måste ha nån slags distans till folk för att funka med dem.

Så i det fallet passar volontärlivet mig utmärkt, för ingen här är i samma ålder som jag.
Och jag har nästan börjat skriva igen. På högstadiet skrev jag massor, sen försvann det undan för undan på gymnasiet och jag varken skrev eller läste böcker och det kändes så tomt och innehållslöst. Hjärnan slutade liksom fungera.
Det är först nu, när jag har människor omkring mig som jag trivs med, som får mig att må bra och känna mig trygg, som kreativiteten kopplas på igen.

Men det är en bräcklig trygghet, om ett par månader får jag inte vara kvar häruppe längre. Hur blir det då? Kan man bygga upp ett lager av inre styrka, nej jag tror inte det. Det är nog färskvara, som måste fyllas på hela tiden.
Alltså måste jag hitta nåt riktigt bra att sysselsätta mig med i höst.

------------
Nu måste jag göra mig iordning.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Du var en av dom som gjorde att jag gick till skolan under mellanstadiet. Alla sa att jag inte borde umgås med dig och Frida..i den åldern vågar man inte stå upp för sig själv, speciellt inte jag, mådde skitdåligt. Men hade jag fått skriva om namnen i efterhand på det där pappret så hade jag skrivit dig på alla platser! Blev väldigt ledsen när jag inte fick gå i samma klass som dig. Innan vi började högstadiet ville jag byta till din klass men lärarna o mamma tyckte att Lotta och jag skulle gå i samma klass "tvillingar kan inte gå i olika klasser!" Och jag kände nästan ingen i din klass, förutom dig, så jag gjorde bytte inte..
Jag gick i gymnasiet i Linköping, det var så fruktansvärt skönt att komma ifrån allting, slippa leva i skuggan av en tvillingsyster som alltid var bättre och som inte ville umgås med en.. Slippa alla trångsynta människor och upptäcka att det fanns människor som inte alls var sådana och som inte visste om att jag hade en tvillingsyster, en hjärnskadad storebror eller en gammal pappa. Jag valde samhällsprogrammet i andrahand bara för att du skulle gå där..
Skulle kunna skriva en massa saker men nu tror jag snart orden tar slut här..
Ha en superbra helg vännen! Själv ska jag till Åtvid men när helgen är slut ska jag åka HEM till NORRKÖPING!
KRAMAR <3<3

Anonym sa...

Jag tror faktiskt att nästan alla gråtit sig till sömns (mer eller mindre) under högstadietiden. Det är verkligen ingen lätt tid, och Tina och alla trodde att jag hade det så lätt bara för jag aldrig sa något, men det hade jag inte. Alla har sina problem men vissa håller dom inne o gråter i det tysta. Väldigt glad över att jag inte behöver göra om den tiden igen i alla fall!

Anonym sa...

Hej. Ta det lugnt för framtiden.. det mesta löser sig. Och jag tror inte att högstadiet var trevligt för någon, men just i en så här liten by blir det kanske extra tydligt. Såg du Fucking Åmål då? Jag identifierade mig som tusan med Agnes... Men framtiden ligger öppen, och jag tror att det mesta som kan hända blir bra. Du behöver ju inte bo i Åtvid om du inte vill. Och i sommar kan du ju resa runt bland volontärerna! Då har du ju täckt södra Sverige i alla fall ;)