huskut gott med årechoklad

Jag vill komma ner på jorden igen, jag har svävat iväg, I'm not there.
Möjligen kan det bero på att jag jobbat som en idiot hela veckan, men det är träligt att behöva känna att man är iväg och fladdrar när man inget hellre vill än att ha en jordnära konversation, där man deltar med alla sinnen till hundra procent. Jag är van att vara sån, men just nu är jag så ofokuserad och stressad och det är skitjobbigt.

Det behövs nog lite jullov nu. Om en vecka är jag hemma.

Idag var det den årliga personalresan, som innebar sightseeingtur kring Åre, Duved och Vålådalen. Jättekul för mig, men tydligen har de gjort liknande turer de senaste fyra åren....
Hade som mål för dagen att undvika gnölfjölen och framförallt libanessan (eller Hacke hackspett som Pavarotti döpte henne till ;) så mycket som möjligt. Lyckades tämligen bra, kändes skönt och bra att fokusera på de andra istället. För det är ju tydligen dem relationerna jag behöver vårda.

Julbord åt vi, som grädde på moset. Synnerligen gott. Och jag lärde mig ett nytt ord, som syns i rubriken. "Huskut", betyder typ "väldigt" i meningen "väldigt gott" eller väldigt vackert blir då huskut vackert. uttalas "huss-kutt".

Och i fredags lärde jag mig vad tunnbrödsrulle med skinka heter, skinkstutar.

Nu är jag huskut trött och vill sova.

Adjö