Lucia

tjena alla monsterdiggare.

Då var det Lucia då. Jag sov hackigt inatt och vaknade inte förrän nio, så att se nåt luciagrejs på TV var det inte tal om...

För övrigt så var jag med om ett alldeles fantastiskt luciatåg i torsdags kväll. Drygt hundra sångare i alla körer som Den Vita Frun leder, från 6 år upp till mammorna, det blev rätt mäktigt till slut. Själv fick jag stå med ficklampa över axeln på Pjotr när han spelade, eftersom vi inte räknat med att det skulle bli så mörkt när vi släckte ner och tärnornas ljus skulle synas. Men det var roligt.
Och, det är så otroligt mycket roligare att genomföra en sådan kväll med Den Vita Frun vid rodret, än som det blir ikväll, när somliga andra för befälet... *kvävd suck*

Jajja, bara jag överlever kvällen så kan jag slappna av sen. Typ. Men som den här veckan blev, så fick jag sätta in en kur med Proviva för magen började strejka direkt.
Så känslig är jag.

Det kanske vore bra om jag talade om det för människan nästa gång. Pavarotti hade ett förslag att jag skulle skriva ner på papper vad jag vill och hur jag upplever allting. För som det är nu så drämmer libanessan till med allt vad hon tycker på en gång, och jag blir så nerkörd i skorna att jag inte säger ett knyst och bara sitter och kokar av ilska.
Kort sagt, det skär sig.
Och hon menar inte exakt vad hon säger, jag vet det. Det är inte helt lätt att uttrycka sig på nåt som inte är ens modersmål. Men jag blir ju ändå ledsen och förbannad, för jag tolkar ju på mitt språk.
Fittrövshelvete.

Så, nu tänker jag inte skriva mer om det.

Idag är det lördag, om en vecka är det jullov. Hinner knappt tänka efter, har fullt upp hela dagarna. Och julklappar har jag inte köpt en enda. Hjälp.

Men men, det ordnar sig.
Som sagt, jag återkommer efter kvällens prövningar, med eller utan magsår.

Mors!