Asså, i ärlighetens namn så händer det så mycket nu på slutet så jag har inte tid att känna mig särskilt förtvivlad över att jag ska fara härifrån snart.
Jag ligger inte ens och grubblar om kvällan för nu är jag så slut när je kom hem så je bare faller ihop, mer eller mindre.
Har gått upp tjugo över fem både igår och idag och jobbat redigt ordentligt. Idag började vi gräva ur gammjorden i gravarna klockan sju imorse och sen var vi och tippade iväg det flaket och sen skulle alla gravarna ha ny jord. Pust.
Det tar sin lilla tid.
Och sen ska det i med nya blommor. Lobelia och begonia :)
Det är skönt att vara ute om dagarna, skönt att för en gångs skull känna sig trött i kroppen och inte bara i knoppen.
Imorgon är det kollegium, mitt allra sista.
Jag är trött, je årsk int skriv nå mer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Att gå upp innan typ halv sju är omänskligt... ;)
Skicka en kommentar